Egenmakten hos barn (liksom vuxna) styr dem att övervinna sina prövningar (t.ex. misstag och illdåd). Ett barn som misslyckats med någonting behöver tröst och tillit i stället för bestraffning (som var det vanligaste förr i tiden). Bestraffningar hjälper ingen människa (med vardagsmakt) till att bättra sig, därför kommer auktoritet att få en helt ny betydelse i morgondagens ledarskap.
Det finns ett finns många fallgropar på livets svåra väg; vilka mekanismer är det som gör att det ibland går riktigt snett? Ett dåligt omdöme kan man lita på, det går alltid igen. Varför släpper alla spärrar plötsligt? Varför avskärmar man sig från verkligheten?
Polischef och ansvarig röda-kors tjänsteman känner säkert igen sig, liksom vilken annan liten människa som helst.
Här följer några exempel på syndrom vi träffar på:
Det kan gå så långt att en person på helt medvetet anser att han eller hon står lite över lagar och regler som gäller för andra. Men det kan också ske på ett mer omedvetet plan. Ett sådant beteende kan utvecklas i en grupp av likasinnade som håller varandra om ryggen.
Lägger man en groda i en kastrull kokande vatten försöker den hopp ur. Lägger man den däremot i kallt vatten som man långsamt värmer upp, stannar grodan – och blir kokt.
Det är som fartblindhet. Gradvis börjar en person tänja på begreppen, förskjuta gränserna för vad som är rätt och fel, tillåtet eller inte. Till slut går det 200 kilometer i timmen åt fel håll.
Personer som tycker att de offrar så mycket för sitt jobb eller sin roll att de helt enkelt är värda något mer än andra är i riskzonen. Det handlar om att ge sig själv privilegier och kompensera sig själv på ett oetiskt sätt.
Ju högre position en ledare har, ju längre från ”vanliga” människor en person befinner sig, desto större är risken att andra inte vågar ifrågasätta beteendet.
Upprepar man något till räckligt många gånger kan begreppet bli en självuppfyllande profetia > Kunskap; Repetition – kunskapens moder- kan bli felaktig om dess första kunskap kom in på fel spår. Och jag tror Egyptierna gjorde ett stort misstag då de formade pyramiderna som grunden för upplysning. Pyramiden gynnar bara makten, och mest den giriga, och stänger ute massorna då dessa blivit utnyttjade. Bättre är att vända på denna symbol då makten kan känna sig som ett med massan. Och lyckas det, kanske makten stänger ute sin egen girighet också.
Inte nog med det; Greker och Romares ideologier har fortsatt att påverka mänskligheten genom förespråkare, förkunnare, maktgiriga och korrupta personer, kollektivt styrt genom Hövdingedömen och Kungadömen de första 1000 åren. Påverkan har skett vid exempelvis skapande av ritualer vid begravningar och offrande till det okända, vid krig och gästabud men även vid det naturligaste mänskligaste som fortplantningsmöten mellan man och kvinna. Och genom stater, kungadömen, militärmakter, byråkrati och marknadsekonomi de sista 1000 åren.
Samhällsförändringarna har styrts av personer, mentaliteter, ideologier och olika fysiska mekanismer och då repetitionen har fortsatt på ”fel spår” har det också till slut blivit en självuppfyllande profetia och påverkar individens inre kärna negativt (systemfel).
Och korrupta regeringar fortsätter att styra individer till deras egen misär; maffia, fanatiker, terrorister och huliganer har fått större svängrum, när ”chefen” sitter på sin tron och bara tittar framåt (och uppåt). Visst hade det varit bättre om man kunde placera ledarskapet där nere, då man skapat en organisk struktur där kommandolinjerna inte enbart går vertikal utan även horisontellt och diagonalt. Det fordrar mycket av deltagarna, men vem har sagt att det skall vara lätt att leva (förutom i paradiset innan ormen slog till).
Vadå då, detta har ju kvalitetsgurun pläderat för i minst 30 år, bara här i Nordeuropa. Fotfolket har nog tagit åt sig budskapet, men ledarskapet har bara lyssnat men inte förstått (ser ni parallellen då prästerskapet skulle lära fotfolket att läsa och skriva – det blev inte riktigt som dem tänkt sig)!
Så återigen, kärnan finns hos ledarskapet och dess individer, som kan vara både Du och Jag.