Den vanliga uppfattningen är att moral är människors uppfattningar om vad som är rätt och gott. Det är föreställningar som i högsta grad varierar mellan skilda kulturer och sociala kontexter. Etiken är det teoretiska och kritiska studiet av dessa skilda moraluppfattningar liksom av det moraliska språket. I ett försök att styra moralen har samhällen skapat religioner. Andlighet hos den enskilde individen är också ett stöd för etiken.
Funderingar och reflexioner för ETISKA OCH ANDLIGA begrepp
Funderar jag på livets mening, människor och djurs rättigheter, miljön och hur vi uppträder mot varandra.
Bygger min etiska inställning enbart på vad jag lärt mig som barn ? Fungerar mina etiska ståndpunkter tillfredsställande för mig idag?
Är sanning och ärlighet prioriteringar som präglar mitt sätt att vara?
Har jag ett moraliskt eller etiskt ansvar för hur andra människor har det? Har detta ansvar geografiska gränser? Har det nationella gränser? Har det rasmässiga gränser?
Innehåller mina etiska ståndpunkter både "du skall" och "du skall inte"? Förstår jag vilka värderingar som ligger bakom de regler jag följer? Utför jag handlingar efter dess konsekvenser, eller utför jag dem efter hur jag anser handlingarna är rätt etiskt?
Har jag fasta normer som jag följer beträffande "moraliska" frågor som gäller alkohol, droger, spel, sexualbeteende etc? Tillämpar jag mina normer konsekvent? Förstår jag helt principerna bakom mina åsikter?
Finns det några moraliska, etiska eller religiösa begränsningar för mina uttryck? Avgör jag vad som är rätt eller fel med hänsyn till den rådande situationen?
Anser jag att samhället i allmänhet är bra ? Mer nu än för femtio år sedan? Det blir gradvis bättre? Följer cykler med toppar och dalar men förblir i huvudsak oförändrat?
Känner jag mig moraliskt ansvarig att använda de talanger och förmågor jag har? Bedömer jag mina prestationer i livet utifrån den grad i vilken jag levt upp till detta ansvar? Har jag mod att anta varje utmaning livet ger? Behöver jag se ett tydligare syfte med livet?
Min livsfilosofi:
Vi har en yttrandefrihet som tillåter vårt jämställda samhälle ifrågasätta intoleranta människors sätt att utöva sin religiösa makt. Man måste få ifrågasätta och skämta om etiska frågor, såsom religioner precis som med andra ideologier. Religion är en privatsak och makten är världslig.
Religiösa fundamentalister, liksom jihadister, är kriminella då dem utövar påverkan i vårt samhälle. Vad är det som gör vissa människor tror sig ha en allsmäktig gud som har makt över vårt handlande? All vetenskap motsäger sig detta och ändå tillåter människan världsreligioner att forma onda människor. Nolltolerans är det enda logiska. Andlighet är en inre mognad som varje individ odlar själv utifrån de reflektioner man gör här i livet. Och vad man tror på är, som skrivet, en privatsak.
Orsak; Människor, som har manipulerats att tänka i partiarkala banor sedan de var små. Och samhälle som har överinseende med hederskultur (Hederskultur är motsatsen till jämställdhet). Sverige har i över 200 år motarbetat hederskultur och har en bit kvar. Självutnämnda moralpoliser är ett stort hot mot friheten.
Åtgärd; Fortsätt arbeta för jämställdhet mellan könen. Statlig kontroll av all form av indoktrinering av barn. Stöd politiker som står på sig med själva. Låt ”Gud” vara ifred tills du behöver den tron. Tro och ideologi får inte vara något allsmäktigt för ett bättre samhälle; det kan stödja en del människor om det finns sunt förnuft och logik i förklaringen av dem.