Senaste inläggen som handlar om bebis

Nu som nybliven mamma och mammaledig så säger Elin att jag har gott om tid och därför är skyldig att mammablogga om vad som händer...

Jag vet inte om jag håller med om det där med gott om tid, men här kommer i alla fall några iakttagelser såhär 10 dagar in i mammalivet:

• En bebis kan generera en tvättmaskin med smutstvätt om dagen.

• Jag har full förståelse för de som klagar över att det är svårt att hinna med att duscha och så när man har en bebis att ta hand om. Det är svårt. En bebis har ett sjätte sinne (eller om det är andra sinnet) för när man absolut behöver tid till nåt annat (gå på toa, känner sig jätteäcklig och vill duscha och få på sig kläder istället för att gå runt i morgonrock, har varm mat på bordet / i micron eller liknande) och klarar inte av att ligga själv i vagnen mer än högst tre minuter då. De tre minuterna brukar gå åt till det mest prioriterade, tvätt. Är man däremot inte ensam hemma med bebisen, och inte har tänkt äta eller så för stunden då går det utmärkt att ligga själv och sova ett par timmar i sträck.

• Det är svårt att undvika att bli en sån där morsa vars främsta samtalsämne är bajs, men jag försöker. Man kan faktiskt prata om kräks och skötbordsfontäner också.

• Gott om tid till bloggande har man inte.

• Bebisklädesdesigners finns förvånansvärt många riktiga klåpare till. En sån här liten vill man helst klä på omlottbodysar för att slippa lirka nånting över ett huvud utan styrsel. Omlottbodysar har jag hittills bara hittat på ICA Maxi och HM... Vi fick dessutom body + byxor i present. Kollade tvättråd. Gissa vad? 30 grader... Kläderna verkar tur nog överleva 60 grader än så länge.

• På tal om kläder, varför använder man nåt annat än helkroppspyjamasar med inbyggda fötter till sådana här små? I vårt fall, vi har bara 4 stycken sådana pyjamasar som passar, men det är så väldigt mycket smidigare än byxor + body + strumpor.

• Av någon outgrundlig anledning verkar det inte finnas varma mössor att köpa till de minsta. En mössa i storlek 3månader försvinner den lilla krabaten i, och de tunna bomullsmössor man hittar känns som alldeles för lite att ha på huvudet utomhus även om man ligger i en ombonad vagn.

• Det går att förbruka fem pyjamasar på en natt.

• Blöjor är antingen dåligt konstruerade eller så har inte vi kommit på hur de riktigt ska monteras ( eller så är vår krabat inte skapt för att passa i dem). Blöjor kan läcka kiss vid kanterna hur noggrann man än varit när man monterat dem.

• Sängen är bäddad igen som när jag var riktigt liten. Tjock frottéhandduk under lakanet för att skydda madrassen och en bit plastad frotté ovanpå för att ta hand om diverse spill från nattamning. Den plastade frottén var en bra idé, lakanen har klarat flera nätter i sträck nu.

• Virka kan man göra samtidigt som man ammar. Det är tur det, så att krabaten kan få en mössa nån gång.

• En gallskrikande otröstlig bebis kan få en att känna sig som världens sämsta förälder. Felsökningsschemat Hungrig - Blöja - För kall - För varm - För trött - Magknip - För lite gos funkar ofta, men vad gör man om man inte kan åtgärda magknipet? Eller om bristen på gos uppstår när man försöker använda båda händerna till något annat? Eller om han är för trött och inte går att söva? Eller om man inte kan lista ut vad som är fel?

• Bärsjal verkar vara en bra uppfinning. Vi har gjort några försök, och den lille somnar på 30 sekunder eller så bara man får honom att sitta bra. Tyvärr känner vi oss än så länge ganska osäkra på knytandet, och törs inte riktigt lita på att han inte ska ramla ur.

Jag tänker bespara er detaljer kring förlossning och sådant... Krabaten kom ut i alla fall onsdagen den 12 oktober klockan 05.04. Han vägde 3475 gram och var 50 cm lång.

Nu har han fått namnet Sixten.

Någon bild på underverket ska ni allt få se också:

Bäst att börja i tid om det ska bli någon IT-pojke av krabaten. 2.5 dygn gammal, nyss hemkommen från BB.

On du inte har koll, pappa till krabaten är min make Stric
Jag hoppas att han också tänker skriva något!

Jag vet vad Natalie Portman gjorde för ungefär nio månader sedan. Vet jag. Minsann. Nu har hon fått en liten son. Aha, bevis på vad hon pysslat med alltså. ab

När vi ändå är inne på ämnet, okej det där var bara makabert, så kan vi ju ta ett snack om Libyen och libyerna. Dom verkar ju smått störda generellt och i allmänhet. Inte alla förstås, men deras seder, beteenden och bruk.
"Först våldtagna av soldater – sedan dödade av sina egna pappor eller bröder. Hjälporganisationer i Libyen varnar nu för effekterna av Khaddafiregimens krigsföring som slår extra hårt mot den kvinnliga befolkningen."
Har bara ett ord för detta: Bläk. dn

Bilderna av Hannes Westberg när han sköts i magen på Vasaplatsen har visats tusentals gånger de senaste tio åren. Nu träder han fram.
Vad jag anser? Tackar som frågar. Han får skylla sig själv och snuten har mitt fulla stöd. Jag ger inte ett skit för "demokratiförespråkare" som beter sig så som han gjorde. gp

Här ligger Tara i yngstadotterns kapuschong. Jupp, jackan är på, men det hindrar inte att man kryper ner där.

Här är Lillemannen (Barnbarnet, 14 månader.) nybadad och pyjamasad, på jakt efter tidigare nämnda kisse och med ett stadigt tag om ninen.

Mi´s lilla barnbarn har kommit. In med er och gratta.

Jättegulligt med en visslande liten tjej.
Men vet ni, min Grabbis, han kunde det ännu tidigare. I juli 1992, så var han tre månader. Han hade fått de sötaste små vita solbrillorna och låg på rygg i vagnen. Han kunde inte mycket annat än det, men han kunde vissla. Han låg där i sina solbrillor och drog in och blåste ut luft med ett gällt visselljud. Jäklar vad folk reagerade då vi gick på promenad. Mest garvade de åt min lilla unge.

Skvallerbitchen ondgör sig över allt och alla.
Jag ondgör mig över den där satans fibron, som idag ger mig känslan av att ha influensa...fast utan feber, med illamående och med jävligt ont i axelpartiet.
Har varit iväg till Nitton idag och käkat middag. Jag gjorde en karréstek med färskpotatis och brysselkål. En mysig eftermiddag hade vi och gissa vad Lillemannen passade på att göra, med sin mormor på plats. Han började gå. Ja ett och annat steg har han ju dristat sig till, en månad nu, men idag smällde det. 12 hela steg tog han. Gissa om vi jublade. I övermorgon är han 11 månader.

När Nitton var här i torsdags, så visade hon en gullig grej. Lillemannen (9 månader) stod upp vid vardagsrumsbordet. Hon höll upp handflatan och sa: Give me five. Han klappade till med sin hand, flinade och sa: Daaa.
Har ju sagt att han är ett geni ju.

Idag har jag varit iväg och handlat hela dramaten och en stor kasse full.
Willy´s hade erbjudanden på hamburgare och hamburgerbröd. Gissa vad vi hade till middag idag och gissa vilka ungar som gillar mamsen idag. Maken var inte jätteledsen heller.
Jag radade upp allt färdigstekt och skuret på fat och i skålar, så att alla fick fixa middag själva.
Vidare var det bra priser på korv, korvbröd, kycklingbröst och hushållsost. Det gäller att vara snabb innan det blir utplockat.
Nitton och Lillemannen kom förbi en sväng. Det är alltid trevligt. Den lille gosingen har sagt sitt allra första "riktiga" ord idag: Titta.
Ifall jag inte har nämnt det innan, så ja, han är ett geni. Bara sju månader och en vecka gammal ju.
Mini har 39 graders feber och ser inte så pigg ut. Det är en dålig nyhet. En bra nyhet däremot är att hon fått sommarjobb. Woohoo!

Var och bebbegosade lite idag och umgicks med Nitton och Mamsen. Och bara lite med Bonuspaps, för han var hemskt upptagen med trädgårdsgrejor. Lillemannen kutade runt i gåstolen på pooldäcket. (Jag vill stava pooldäck med e. Vet någon vilket som är korrekt stavning?)
Poolen är fortfarande iskall:

En liten olycka hände idag. Gräset klipptes, c:a 6-7 meter från bilen och en liten jävla sten låg i gräset. Denna lilla jävla sten bestämde sig för att en flygtur vore ett trevligt vårnöje.
Sagt och gjort. Trevligt värre.
Volvon däremot var måttligt road. Väldigt måttligt road.
Tänk själva att bara stå där och sköta sig själv. Bara njuta av vårdagen i solen och plötsligt bli stenad. Helt utan att ha intagit illegala substanser, eller för den delen varit otrogen/blivit våldtagen/pratat med främmande bilar av manligt kön. Tänk bara.

http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/klick/article6921109.ab

Sitter och kollar runt lite om vad som händer runt om.
Det första ja la märke till va detta.
Själv tycker ja detta som dom planerat är helt vansingt.Alltså visst det är shiit kul med barn men ja tycker själv att de ska komma som det kommer och itte spika så som dom gjort.
Eller har jag helt fel ?

Ett viktigt samtal. Det var Nitton som ringde. Hon skulle bara meddela att Lillemannen fått sin allra första tand.
-Kan du inte mms:a en bild, frågade jag.
-Går inte att ta en bra, för tungan är i vägen, blev svaret.
Jag får helt enkelt vänta tills vi ses.

Min Mams, min Mini och Moì, åkte till Nitton och Lillemannen idag. Mest för att bebbegosa, men också för att möla (det ordet har jag inte använt på länge) wienerbröd. Jag hade köpt en t-shirt till den lilla gosingen och han blev jätteglad. Texten tyckte han var klockren. För det är ju så det är...liksom.

http://www.gp.se/nyheter/varlden/1.330209-tolvaring-begravde-baby-i-sno
Nu är jag visserligen inte tolv (oavsett vad vissa anser) men får också infall. Visst kan man få lust att begrava folk ibland, men hallå liksom. Spärr någon?
Hoppas att det lilla psykfallet får adekvat vård. Helsjukt ju. Och kom inte och säg att hon är för liten för att veta bättre. Bullbajs i så fall. Om hon är frisk och inte har en utvecklingsstörning vill säga.

Nitton har kommit fram till (skämtsamt) att bebisar är väldigt egoistiska. Särskilt hennes lilla halvåring, som är ett riktigt ego ibland. Ska bara ha och ha och kräver och kräver.
Därför skojar vi om det ibland. Till exempel sist, så skulle hon bara in på toa en snabbis och då talade Lillemannen högljutt om att han nog borde ha en ny blöja hastapronto, för det var faktiskt bajs i den...faktiskt. -Nää, sa Nitton, nu är han så där ego igen. Typisk bebisar.

Imorse satt jag och kollade nyheterna innan vi skulle iväg till vårdcentralen och som alla andra välutbildade, civiliserade och klarsynta, så läste jag naturligtvis mitt horoskop. Detta har inget samband alls med vad jag tänkte skriva, men nu vet ni i alla fall det.
Jag såg hursomhelst att Egon har namnsdag idag och ringde därför upp Nitton, för att gratta henne med det braiga namnvalet på sonen.
Jäklar vad hon garvade.
Vänta lite här nu va. Det låter inte alls lika kul när jag skriver det. Äsch, man häd to bi där liksom. Det är ju så med interna skämt.
Notering till själv: Själv! Försök dig inte på en karriär som ståuppare eller något liknande. Blir inge bra.

Förresten så hade Grabbis öron- och hörselgångs- inflammation på ena örat. Blev både penicillin och örondroppar. Han bad att få flytande medicin istället och läkaren garvade.
-Moahahaha, du är så stor att du får dricka litervis då.
Han fick tabletter.

Tur att de hittade bebisen i tid.
Shit vilken mardröm.
http://www.gp.se/nyheter/varlden/1.327252-forsvunnen-baby-hittad-i-finland
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article6740699.ab

http://www.aftonbladet.se/wendela/barn/article6584333.ab
Visst. Det är klart att kvinnor kan jobba direkt efter förlossningen, men det är skillnad på jobb och jobb. Om man har en möjlighet att ta med sig bebben, så blir det liksom inte samma sak som att om man går tillbaka till jobbet och dumpar ungen. (Se Birgitta O:s framtidsplaner.)
Nu kommer säkert någon att reagera moraliskt och indignerat över mitt vackra ordval, dumpa och yla högt om pappornas eminenta roll i föräldraskapets yadayada. Men vet ni, jag menar dumpa, eftersom jag själv hade känt mig som en dumpare om jag lämnat en liten bebbe under en längre tid.
Mer bebbar på jobbet tycker jag. Om det funkar vill säga.

Tänker inte säga varken bu eller bä om detta. Hon och hennes make får göra precis som de vill och agera precis så som det passar dem. En liten grej bara och det är att jag tycker att hon är fruktansvärt naiv. Hennes tvärsäkerhet och hennes duktiga-kvinna-syndrom kommer att bita henne så stenhårt i röven att själva grejen med att sitta vackert kommer att bli svårt.
Tyvärr. Hon har inte en susning om vad hon har att vänta sig och då menar jag främst känslomässigt.
Inte med det sagt att hon inte fixar det hela, för det tror jag att hon kommer att göra. (Som morsa fixar man det mesta. Man måste ju liksom det.) I alla fall tills nuvarande regering åker ut med huvudet före i nästa val.
http://www.aftonbladet.se/wendela/barn/article6544978.ab

Make och Moì har spenderat eftermiddagen med Nitton och Lillemannen. Och en stund med fästmannen också, fast han hade fullt upp.
När vi hoppade av bussen där de bor så var det två skins-varianter (30+), vederbörligt tatuerade och med den rätta utstyrseln för ett ordentligt hatande av allt, som ställde till det för hela området. (Kallas de förresten skins fortfarande?)
Klockan var närmare fyra och de var dyngraka. Hade precis blivit utslängda från en kinarestaurang. (Oh the ironi.) Den ena snubben föll i backen och blödde rätt ordentligt. Från ena ögonbrynet bland annat.
Den andra gjorde ett nytt försök på restaurangen, men blev stoppad av en hälften så stor liten kinadam. En välriktad knuff och några förbannelser på mandarin (Jag gissar hej vilt och fördomsfullt här.) senare, så låg även han och simmade ryggsim i snön. Därefter bestämde han sig för att lätta på trycket, men missade att dra ner byxorna.
Någon ringde farbror blå och de "glada" (läs halvt medvetslösa) vännerna plockades in (av fyra poliser) för en förmodad frakt till Aminogatan.

Vi köpte med oss kebab till middagen hos Nitton och under tiden formulerade jag en teori om "grabbarnas" morgondag:

-Öhh, Biffen, öhh. Kommer du ihåg vad vi gjorde igår? Fan fyllecellen ju och...fan.
-Öh Bananen, nää. Fast vi festade ju ordentligt och det var ju kul. Eller va?
-Ahh, men du...blev inte vi utslängda från restaurangen?
-Öhh, joo. Jävla käppkines. Fan komma hit och ta våra restauranger fan. Öhh?
-Ja jävlar.

Jupp jag har en massa fördomar. Även mot pisspackade, renrakade snubbar med tatueringar över hela skallen.
Sveriges stoltheter va?
Duh!

Glömde skriva om filmen jag såg igår, The Ringer. Jag tyckte den var rätt så underhållande och mer som en hyllning till "speciella" människor än ett hån. Eller så är det bara jag som ser det så.
I eftermiddags fick vi besök av Nitton och Lillemannen och de åkte inte hem förrän vid ½ 10.
Medan de var här så hann vi med att äta lasagne. Jag testade att göra den med rödlök, vitt vin, tomatsås, grädde, vitlök och örter. Det gick hem kan man säga. Till den hade vi en sallad på romansallad, gurka, röd och gul paprika. Enkelt och smakrikt.
Bebisgosande har hunnits med. Så intensivt att jag tog en dusch när fästmannen varit och hämtat dem. När till och med katterna ryggar undan, för att man har en kräkblaffa i behån, då vet man att det är dags att duscha...igen.
Vi såg filmen Paranormal Activity och vad ska man säga? Sådär, kanske. Lite speciell och lite Blair Witchkänsla. Ruttet slut. Nej, ingen höjdare. Fast Lillmannen verkade gilla den. Eller ja inte själva filmen då, utan de där ihh, ahhh och ohh-ljuden som utstöttes av oss i publiken (framför teven). Det var kul tyckte han.

Ett lyckligt slut, trots allt elände.
Nu kan man bara säga grattis.

http://www.kvp.se/nyheter/1.1816668/adrienn-garau-fick-en-dotter

Har ju, som trogna läsare kunnat se i tidigare inlägg idag, varit Lillemansvakt. Detta ger en liten biverkning i form av spyor nedför hela ryggraden och ibland innanför behån, eller i naveln. Rinner gottigt gör det i alla fall och luktar...inte så värst hett.
Satt och klurade lite idag om hur man kan undvika att gå runt och och stinka bebbespyor.
Regnponcho. Lysande plan Sickan. Jag har en sådan där supersized cykelponcho. En blå. Det borde funka.
Fast då kanske jag triggar igång något, som inte visar sig förrän om tjugo år.
Lillemannen kanske går igång stenhårt på regnrockar då och får en bizarr lunchcraving när han ser ett duschdraperi.
Hmmm, får nog hålla mig till en (totalt värdelöst för det hamnar ändå alltid bredvid) diskhandduk över axeln.

Jag var förbi Arton och Bebben en sväng igår. Stannade på en fika och chili con carne. Hon är allt bra på att laga mat, min lilla tjej.
Lillemannen är 3 månader nu och Arton tyckte att det vore dags för honom att få sova över hos mormor nu. Sagt och gjort. Vid halvsextiden så åkte Lillemannen och Moì hem.
Eftersom det var första gången som han skulle sova över själv, så hade jag inte alltför mycket hopp om sömn. Döm om min förvåning när han somnar 00.30 och vaknar 08.30. Åtta timmars snarkenstam här ju. Halv tio somnade han igen. Ergo blogging.
Och där vaknade han, den lille gosingen. Han får hjälpa till att skriva färdigt detta inlägget.
*Oh dear mother of all gods* Nu lägger han en bomb i blöjan.
Tata för nu. Här ska saneras bebisrumpa.

DOP!
IDAG!
Säger som 12-åringen: Är det doping på lördag? Ska han dopas då?
Jupp, jupp, idag är den stora dagen.
Lillemannen ska döpas, så ni får ha det för jag måste duscha nu.

Arton och Bebben blev kvar till ikväll och har nu blivit hämtade av Bebbe-pappan. Farsdag ju. Maken har blivit firad med paket.
Tara har vi hämtat idag och hon verkar inte olycklig över sitt nya hem. Snarare tvärtom.
När vi kom hem med henne, så tog maken henne och gick en rundtur. Visade var maten och toaletten och andra viktigheter finns. Sedan har hon själv kollat läget, lekt och haft sig.
Tiger visade direkt vem som är "da bossman" på bygget. Tara bara gnuggade sig på honom och struntade i hans beteende.
Tindra smyger blygt runt och vågar inte riktigt hälsa. Men det kommer nog att lossna snart. Tindra är liksom som hon är och behöver lite tid.
Tara har som sagt kollat runt, fast vi skulle nog ha skaffat en gps till henne, för hon satte igång och jamade något förskräckligt förut. Eftersom maken var den som visat henne runt så var det honom hon siktade in sig på.
Tara: Mjauuuuuu, hörru, stora tvåbeningssnubben. Duuuuu...Var är toan. Jag har glömt.
Maken (Lyfter henne och bär till lådan.): Här är den lille vän. Behöver du kissa?
Tara: Ahaaaa, där var den ju. Shit, det är ju som en labyrint här ju. Ahhhhh, skönt att få kissat. Tack hörru.

Har varit iväg och umgåtts med Bebben idag. Stannade hela eftermiddagen och fick en jättegod middag också. Inte illa.
Han är allt kul, den lille parveln och väldigt nöjd och pratglad. Förutom en liten incident idag, med babygymmet. Han råkade smälla till en av grejorna, så den lät. Jäklar vad rädd han blev. Jag tog upp honom och underläppen darrade betänkligt.
Jag pratade lugnt med honom och då gnällpratade/klagade han. Jag tror att han försökte förklara hur hemskt detta faktiskt var ;)
Två månader är han nu och han jobbar stenhårt på sin 180 graders-vändning.

-Fan, sa Mini precis, vilken tung hicka jag har. Skitjobbig. Hela jag hoppar ju.
-Det är du och Lillemannen, svarade jag, ni kan bilda klubb. Han studsar ju nästan ut ur rummet när han sätter igång.

Då kom jag att tänka på en liten Lillemansincident, som inträffade för ett par dagar sedan.
Jag hade lagt honom på skötbordet för lite konversation och blöjbyte. Så fort jag fick av honom blöjan så kissade han. Och inte vilken kiss som helst, utan en veritabel fontän. Rätt upp i sitt eget lilla ansikte.
Mini stod bredvid och både hon och jag började garva. Lillemannen fattade vinken och började skratta han med. Då höll vi på att vika oss för detta var en syn för gudar.
En skrattande bebbe med pink över hela sig, som blinkade hysteriskt med högerögat, eftersom han prickat in det så fint.

Ungar är kul på något vis ibland.

Det får väl vara dagens tema. Denna artikel fick i alla fall igång mig lite. Den handlar om Brooke, som är 16 år och ser ut som en bebis:
http://www.expressen.se/Nyheter/1.1754804/brooke-16-ar-fange-i-en-babys-kropp
//"- Hon har temperament som en 16-årig flicka. Hon har sina bra och dåliga dagar. Ibland får hon vredesutbrott, ibland är hon lugn och då skrattar hon. Och hon älskar shopping. På fredagskvällarna när vi går till köpcentret vill hon bara shoppa. Precis som en vanlig tonåring, säger hennes mamma till Paris Match.
Intellektuellt är hon dock inte på en 16-årings nivå. Efter skolan brukar Brooke titta på Svampbob Fyrkant. Favoritmusiken kommer från Michael Jackson och Bee Gees."//

Var snäll och definiera utvecklingsnivå. Är man utvecklingshämmad om man lyssnar på Michael Jackson och Bee Gees?
Undrar bara.

En annan sak och då kommer vi fram till de riktigt skumma funderingarna.
16 år. Dejta?
Vad för slags killar tänder på en bebis?
Blir det inte väldigt pedofilt liksom?

Jag brukar vanligtvis använda Skvallerbitchen till skvaller om kändisar, men detta inlägg får hamna både här och där. För den som inte hittat till Skvallerbloggen tidigare, så är adressen som följer: http://www.metrobloggen.se/Skvallerbitchen
Mitt eviga hatobjekt, Katrin Zytoblabla, har uttalat sig. I vanliga fall brukar hennes uttalanden tyda på ett visst mått av hjärnsläpp, ibland även hos mottagaren av hennes "budskap" vilket kan vara en slags smitteffekt. Men den här gången så har det tillkommit en slags odör, som åtminstone undertecknad har svårt att tvätta ur kläderna.
Katrin är på tillväxt. "Offret"/Den blivande fadern (Som förövrigt är den första som borde få en omgång pisk.) är Bingo "Jag fotar allt som saknar kläder och sätter gärna på det också" Rimér.
Om sitt välsignade tillstånd säger hon så här:
http://www.aftonbladet.se/webbtv/noje/idol/article6008876.ab
Jisses, kan inte någon banka en stekpanna i skallen på människan?
Här är en artikel om graviditeten:
http://www.expressen.se/noje/1.1754503/katrin-zytomierska-ska-bli-mamma
Hur omogen är hon egentligen?
Det får väl vara dagens fråga.
Aftonbladets relationsexpert Eva Rusz har lite att säga i frågan. Ord och inga visor kan det väl närmast definieras som:
http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/article6010577.ab

Vad tycker ni om detta som Katrin vräker ur sig?

Var på BVC med lillemannen idag. Han har vuxit till sig ordentligt och är mest go och glad kexchoklad. Shit vad gottesugen jag blev nu då.
Han log så sött mot BVC-tanten, sedan såg han sin mor och skrattade med ljud. Hur snuttigt är inte det då?
Fick handlat på Netto. Två kassar är max för vad jag fixar. Det var lite annat som behövdes också, tunga saker som mjölk och sådant, så det fick Mini och Grabbis fixa. De fick lite cash (Ja, jag vet att det är fel för de ska kunna hjälpa till utan att få det. Men det gör de också och lite lön för mödan tycker jag de ska ha.) och var hemskt nöjda med detta.
Maken är inte hemma förrän vid tio, för han går en bokföringskurs.
Nu har Grabbis gått över till grannen för att kolla någon Blåvitt-match, tror jag det var, och Mini kom precis hem från kompisen.
Hela dagen har jag gått och funderat över den här debattartikeln:
http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/politik/article5978707.ab
Och denna: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article5978661.ab
Jag har funderat över vad jag ska skriva om detta. Jag har mycket tankar och åsikter.
Tror att det kan vara svårt att få ut det, så att det blir rätt och så att jag gör mig förstådd. Tror inte riktigt att mitt språk räcker till för att formulera en relevant text i ämnet, så jag anser nog att det är bäst att avstå. Just nu i alla fall. Särskilt eftersom jag faktiskt förstår dem båda, på sätt och vis. Kanske ger jag mig på det vid ett senare tillfälle. Den som lever får se.
Men jag måste ändå skriva ner några små undringar jag har:
Varför ska homovigslar endast gälla i svenska kyrkan? Varför inte också i synagogor och moskéer belägna på svensk mark och därför lydande under svensk lagstiftning?
Varför ska inte alla partier få rätt att annonsera i alla tidningar på lika villkor, oavsett åsikter?
Jag trodde att jag levde i en demokrati, men tydligen har jag fel.
Är det så att demokrati-tänkandet inte sträcker sig längre än det politiskt korrekta ramverket?