Anders Lindberg slår nästan knut på sig själv och bryter närapå ryggraden i sin iver att vara en fin, ytterst korrekt floskelgenerator in extreme. Man blir ju alldeles matt.
Jag har en känsla av att journalister idag är så indoktrinerade i sin egen självgodhet och att vissa i princip står i givakt så fort någon som anses ha talan talar.
Hur kommer det sig att vi idag överlåter åt mediekåren och kulturflummare att sätta agendan för vad vi ska tycka och tro? Hur kommer det sig att man ska tycka att det är höjden av medvetenhet att spotta på ett parti?
Att det är helt okej att sätta upp ett teaterstycke baserat på hat mot halva mänskligheten, turnera i skolor, kalla det konst och få ryggdunkningar för detta?
Men nu är det ju inte detta som jag ville ta upp, fast det ligger aningen nära till hands. Har en känsla av att det hänger ihop på något vis.
Nej, det var ju det där med att spotta på ett parti och göra sig till talare för en större massa. Jag börjar misstänka att utvalda delar av mediekåren börjar få en liten aning panik. Ja de läser väl för fasiken på nätet som alla andra. Många gånger tycker jag att man får en klarare bild av vad folk tycker, egentligen, när man läser anonyma kommentarer. När man läser i forum och framförallt när man läser på de sidor som inte anses korrekta att läsa. Folk tenderar att säga sanningen när de inte har något att förlora. Den verkliga sanningen.
En av kommentarerna till spektaklet, som Anders Lindberg severar, får seriöst mig att rysa av välbehag. Så snyggt:
//"Boa Berg · Örebro, Sweden
Jag antar att du ryser av välbehag när du läser dina egna ledare. Brrr så härligt korrekt allt är. Jag vet ju själv hur självbelåten jag blir när jag "får till det" ibland. Man blir så nöjd och belåten att tånaglarna nästan frasar av välbehag.
Fast verkligheten lyser med sin frånvaro i det du skriver. Samtidigt försöker du kapitalisera på Breivik och hans illdåd. Allt för att få till en billig retorisk poäng.
Det är det som du som skribent är bra på. Att genom din retorik förvandla en sak till en helt annan.
Ni i presskåren mörkar sanningen för ett folk som vill fatta sina beslut baserat på objektivitet. Istället rapporterar presskåren det de vill, på ett sätt som utelämnar mer än halva sanningen. Tidningarna är idag fyllda av propaganda som de själva valt att presentera som sanning. Alla andra åsikter är icke önskvärda i det slutna sällskap som presskåren utgör idag. En liten murvelsekt som med egen agenda arbetar mot äkta demokrati och åsiktsfrihet. Man får tycka vad man vill, men det är inte rätt enligt er.
Innan jag började att kritiskt granska nyhetsrapporteringen var jag lyckligt ovetande om dess propagandiska omskrivning. Nu är jag olyckligt vetande. Jag önskar ibland att jag inte levde i verkligheten utan bara kunde gömma mig under ett gammalt nummer av aftonbladet."//
ab ab
