En bristande underhållning

Det här är ett sånt där tillfälle där jag väljer att prioritera men går vilse i en djungel av frestande nöjen för att sen glömmer bort vad "prioriteringens ande" skulle tycka om det.
Lite dissigt kan tyckas men han Tjechov är inte rolig i längden, jag ser suddigt i studion pga dumdristigt litet intag av vätska och Naturkunskap B är ondskan själv.
Jag ser det som att jag måste lära mig att prioritera utan att egentligen utföra sakerna, men ändå få en sån där belåten känsla av att jag faktiskt uträtat något. Det är en avancerad och helt igenom korkad konst, men den gör livet lättsammare och är det något jag har en fallenhet för är det att hitta på dåliga ursäkter (det enda som jag kan tänkas vara bättre på är biljard eller att klanka ner på andras ursäkter).

"Det du stör dig på mest på hos andra är det du har inom dig själv"
- Den vise Jonas Lindblom.

Bör jag i vanlig, och allt annat än likgiltig, ordning berätta om helgens bravader?
Hur vi hänfört förklarade att vi skulle viga våra själar i Jäger och red bull.
Hur jag hänför gjorde det.
Hur vi hade förfesternas förfest i en broderlig lägenhet vid världens ändå.
Hur jag missade poängen med att sluta den och börja "festen".
Hur jag, David och Arna istället åt falafel med sås som skulle ha skrämt en brandsläckare på flykt.
Hur vi tre tappra sjöng oss hesa för att tillfredsställa medelålderns törst efter David Bowie.
Hur vi sprang på kullersten för att diska ölburkar och nästan missa bussen.
Hur vi Hi-five-ade påven och hans het igenom förvånade vänner.
Vad som hände på bussen? Vad som hände sen?
Konsekvens analys...

Helt jävla underbar helg!

Jag ska nog prioritera mig in i en ovanligt bokstavlig Mås.

Puss puss

Skrivet av onesetttogo, 2008-10-13 16:18