En bristande underhållning

Ol' man river strömmar genom mina auxade datorhögtalare. Min kopp värker något koppiös och hade troligtvis tagit avsked och tackat för den smärtsamma bekantskapen för längesedan om jag hade haft en något högre iq-kappasitet.
Nu är det istället så att jag blir en riktig bitter björk som följd och medvetet, men mest omedvetet försöker visa det i alla avseenden. "Smart drag mister Krister" som den förlegade slagsmåls klubben skulle ha uttryckt det:
För vad sjutton tjänar jag på att tycka synd om mig själv dag ut och dag in?
Att ständig försöka överträffa omvärlden i så väl träningsverk som i avstånd hem är inte något man kan jämnställa med en hobby.
Skärpning kära du!

Sen har vi han Flash och de orkar jag inte ens tänka på!
Fest är förvisso min stora källa till energi och bakfylla (dvs det som lite långsökt är mitt liv, med eller utan sprit). Men hur mycket nöje kan man finna i fenomenet nu när bitterheten har tagit ett riktigt greksik-romerskt grepp om min midja?
Jag kanske borde gå till ÖB och köpa mig en bukett godis som kompensation, tröst och fettförsörjning.
Tjock är lycklig! (eller kanske inte om man ska se utifrån ett massmedielltideal, men va fan!!!)

Skall kärleken blomma ut på ett närmare håll ännu en gång är så klart det monumentala och det är även min nojja.

(Beror den höga siffran "antal visningar" på att A: någon spamar järnet, B: många trycker å en lömsk länk jag placerat ut på diverse halv hyfsade ställen eller på att C: Galnakosjukan har ett finger med i spelet? Upp till dig!)

Tack och godnatt

Skrivet av onesetttogo, 2008-09-10 23:22