En bristande underhållning

Inget jobb idag heller och Jonas börjar långsamt att förpassa sig till "tyck-synd-om-mig-för-jag-är-rik-men-vill-bli-rikare-klubben" (fina killar).
En annan smått sarkastiskt tråkigt tillställning är att jag, precis efter att lampan släckts och när jag hunnit krypa femhundra meter runt runt i min egen säng pga svårigheten att hitta den "perfekta fosterställningen", tänker jag på något geniallt som jag skulle vilja skriva om i min BLOGG! Det, om något, skrämmer mig!
Dels för att jag helt plötsiligt har återgått till ett beteende som så djupt är förknippad med den ljuva lunarstorm-perioden (ett relativt trauma) och dels för att bloggen får ett så skrämande stort fokus.
Är detta en följd av den komersiella eran? Ett uttryck för att alla har en blogg och att man därför bör begrunda varför? Är det DET som skrivs som orsakar den djupa pretantionen (som jag nu själv helt tydligt ägnar mig åt) eller den egna viljan att synas (även den en favorit).
Hur många låter bli att räkna blogg länkar, komentar, ja till och med antal visningar?

Jag känner mig så otroligt träffad av mig själv, att jag nu helt spontant ska gå och slå hål på några ekonomiska A4 (som helt klart är en följd av mitt ovanstående "klubbande").

Scublikub!

Skrivet av onesetttogo, 2008-04-21 11:19