En bristande underhållning
När sömn visar sig vara en bluff
Så lyckades jag äntligen med det storslagna mästerverket att bestiga, besegra och besserwisra berget 'Arbetslöshet'. 'Där fick du, du onda tingest som så länge spelat pingis på min jässa' skulle jag ha skrikit om berg hade öron och om jag inte hade börjat tvätta min sargade svordoms mun med tvål.
Timvikarie klingar dock kanske lite viktigare än det egentligen är. Jag är enligt formaliteten inte anställd, men i praktiken kan jag jobba hur mycket som helst, då alla vårldens omvärdnadspersonal tycker att det är ack så roligt att vara hemma med sjuka barn. Jag skattar mig otroligt lycklig, för den lilla insikten om att man tydligen måste vara 'anställd' som timvikarie innan man kan och får jobba sig till ruinensbrant höll på att få mig tillplattad, uppgiven och anställd på max, hamburgare på svenska (ve och fasa! Jag är dessutom rädd för stekspadar, speciellt dom som Stenmark varnar för).
Nu skall jag förövrigt jobba natt för första gången i mitt ack så lättsamma liv. Det skrämmer mig, men lönen slukar rädslan och tvingar dit mig med en eldgaffel i högstahugg. Det stora problemet i det hela är att sömnen inte ville komma och att jag nu kommer att spatsera runt i en trötthetens dimma de närmsta 11 timmarna... Osis...
Världen står nu in för nästa sjumilakliv, som för tillfället inte tycks speciellt mycket mindre hotfullt: Förberedelser inför sökningar. Oh spit, oh hell!
Ta tag i saker är inte min starkaste sida...
Nu ska jag dock laga frukt, stoppa den i ett knyte och marschera till åldringsvårdens välkomnande dörrtelefon.
På återseende.
Skrivet av onesetttogo, 2008-01-17 20:46
Jag är halv död och går med en sån där trevlig dropp-sond-grejj... men annars så...
Skrivet av onesetttogo, 2008-01-19 17:02
Överlevde du?
Skrivet av Hoppitossan, 2008-01-18 18:19