Mickis Backlund

I måndags åkte vi ut i Calder Cup slutspelet med Abbotsford Heat. Då trodde jag såklart att säsongen var över och att det var dags att ta ledigt och vila... Men så blev det inte då jag fick ett samtal av Bengt Åke Gustafsson bara några minuter innan jag skulle gå på flyget hem till Sverige där han sa att han ville att jag skulle komma och representera Sveriges landslag och spela VM. Jag fick en stor chock men blev väldigt glad och det fanns inte på kartan att jag skulle tacka nej! Det enda problemet var bara att mitt bagage var checkat och skulle gå ända till Göteborg. Så när jag landade igår torsdag här i Tyskland på Frankfurts flygplats så fick jag och Mats Näslund GM för landslaget försöka stoppa mina väskor innan de flögs hem. Vi lyckades få stopp på dem men det tog nästan 1,5 timme att få alla väskor då dem tydligen blev lite utspridda! Men tillslut fick jag väskorna och vi kunde ta bilen och åka en timme för att komma fram till hotellet i Mannheim där VM spelas. Så jag kom till hotellet vid 15 tiden...

Imorgon börjar 2 rundan av 2010 års AHL slutspel och vi möter där Hamilton Bulldogs efter att ha vunnit mot Rochester Americans. Det var en tuff serie som vi lyckade vinna men det krävdes 7 matcher för oss att kunna knipa segern. Vi började serien bra och vann första matchen men förlorade sen 3 raka matcher och då kändes det väldigt tungt och kört, men vi kom igen och blev starkare som ett lag och lyfte oss och vann dem sista 3 matcherna och därmed serien! Det var inte bara spelmässigt en tuff serie utan även resmässigt. Vi började att spela 2 matcher borta i Rochester och sen efter den andra matchen åkte vi buss 3 timmar till Toronto, kom dit vid 2 på natten och somnade vid 3. Klockan 5.30 ringde klockan igen för då var det dags att vakna igen och flyga hem till Abbotsford. Planet gick klockan 7.15 och vi mellanlandade i Edmonton i ca 50 min. Flygresan tog ungefär 5 timmar totalt. Sen spelade vi 3 hemma matcher och flög sen tillbaka dagen efter den 5e matchen och då var det samma resa igen, somna sent, upp...

Vilken resa!!
Vi åker första klass hit, helt ny upplevelse och så fantastiskt. 3-rättersmiddag, full service hela tiden, bestick som klirrar, champange, sova liggandes. Allt ingick..;) Nu tror Madde att det är så här det är och resa...;) Vi får se hur hemresan blir...
Vi landade på eftermiddagen den 4/4 och Mickis kom på kvällen. Vi började med att snabbt åka till Flames Central och se matchen, vilket ställe!! Fansen pub och se bortamatcher men även hemma matcher.
Vilken känsla det var och träffa honom!! Går inte med ord att beskriva, sån enorm längtan och äntligen så stod han där, vi ordade om vem som skulle krama honom först, Madde fick det då de ej har setts sen i augusti. Underbar syn, två syskon som blir så glada och rörda. Vi bodde i en svit, större än vårat boende i Vässan, ha ha..;) Jag fick nästan leta efter Madde :) Kanonfint på 32:a våningen!!! Jag vågade inte titta ner...
Vi gick ut och käkade och sen bara hem till hotellet för lite sömn, vi var sååå trötta, främst Madde som somnade...

Japp på fredag smäller det då är det årets match mot Colorado. Efter att vi vunnit de senaste 2 matcherna och colorado förlorat två på raken så skiljer det bara 2 poäng och det kan vara lika efter fredagens match om vi vinner den i kampen om den sista slutspelsplatsen! Jag ser verkligen fram emot den matchen och det kommer bli ett grymt drag och krig på isen.

Så efter min födelsedag fick vi lite skador som gjorde att jag fått börja spela igen och det har gått riktigt bra sen jag fått chansen förutom 3 matcher där jag inte spelade på topp men annars tycker jag det gått riktigt bra! Synd att laget bara inte kunnat hitta en längre winning streak men vi kan förhoppningsvis börja på en lång nu när det bara är 5 matcher kvar av säsongen! Ja vi måste i princip vinna varje match om vi ska ha en chans att nå slutspel och framför allt matchen imorgon borta mot Colorado som blir årets match! Jag är grymt taggad och laddad för matchen. Så idag blir det en lugnare dag med lite lättare cykel och isbad och sen blir det...

Nu när jag skriver detta så är det min 21- års dag i Sverige men vi har fortfarande 6 timmar kvar här i Colorado, USA. Just 21 år är ju en stor grej här i USA då man äntligen får gå ut här borta! Födelsedagen blir att fira i Denver, Colorado som sagt, vi spelar här imorgon och flyger sen hem efter matchen. Så jag hade tänkt att jag skulle åka till IKEA på torsdag när jag kommer hem och äta min favorit tårta, prinsesstårta! Kan hända att det blir köpande av Daim också och en fin lunch med köttbullar, potatis, brunsås och lingonsylt!

Jag har ju inte spelat match nu på ett tag. Jag har varit på läktaren sen vi spelade mot New Jersey den 5 mars så det har varit lite tråkigt eftersom man alltid vill spela! Men jag har kämpat på och kört hård fys och extra skridskoåkning. För laget har det gått ganska okej sen jag blev uppkallad igen. VI började ju med en tung förlust mot Minnesota men kom sen tillbaka och vann mot New Jersey och sen vann vi tre raka matcher efter det. Men sen åkte vi till Vancouver i söndags...

Ja, våran roadtrip under OS gick riktigt bra för oss! Vi började med att spela mot Toronto den och vann med 5-1 där jag hade 2 mål. Sen flög vi vidare till Providence och spelade 3 matcher på 3 dagar först mot Providence där vi förlorade 2-4 jag hade 1 assist sen åkte (2 timmar buss) vi till Bridgeport och spelade och vann med 1-0 sen avslutades den helgen i providence där vi tog revansch och vann med 5-2 och jag hade 1 mål. Efter den helgen fick vi 1 dag ledig och då passade jag på att ta hand om min kropp så jag och kronwall åkte till Westin Hotel och körde hottub och ångbastu! Sen senare samma dag tog jag en helkropps massage på vårat hotell.

Den andra veckan på vår roadtrip började i bridgeport och vi vann den matchen med 3-2 o jag hade 2 ass. Efter matchen åkte vi vidare till Worcester (2,5 timme buss) och när vi kom fram var det dags att kolla Sveriges kvartsfinal och det gick ju inte så bra som ni alla redan vet! Det var stor besvikelse på mitt rum och Kronwall slängde saker om sig i ren...

Det blir AHL spel för min del under os uppehållet. Jag flyger imorgon till Toronto för att ansluta till laget där. Vi spelar på måndag direkt mot Toronto Marlies. Sammanlagt blir det 7 matcher. Sen får vi se vad som händer men som jag förstår det så kommer jag att flyga tillbaka till Calgary den 28e februari för att spela med de igen. Vi får se det är ju inte 100 % men jag hoppas det blir så och att jag får avsluta säsongen där uppe i NHL och spela slutspel med Calgary.

Jag tycker det har gått bra för mig alla matcher med Calgary i NHL. Jag var riktigt nervös inför den första matchen men sen släppte det till den andra och sen har självförtroende och allt kommit mer och mer och jag har vågat mera! Jag är riktigt nöjd med mina 9 matcher uppe i NHL tyvärr så har vi dock förlorat för många matcher men vi vann idag mot Anaheim så vi får ta med oss det under OS ledigheten och sen spela ännu bättre i mars så vi får spela slutspel sen i slutet av april!!

Nu ska jag packa det sista och sen sova och imorgon...

Hemma i Sverige igen efter 11 dagar i Canada!

Resan började med 100 mil i bil. Varför? Jo, eftersom vi bokat vår resa efter Abbotsfords hemmamatcher och inte Calgary Flames matcher. Endast en hemmamatch vi skulle hinna se under vår vistelse i Canada. Vi körde därför över bilen till Calgary eftersom det är bra för Mickis att ha den där. Vi reste från Vancouver, stannade till i Abbotsford, sov över i Kelowna och sedan var vi på plats i Calgary. Vi gick upp tidigt från hotellet i Kelowna för att vi skulle kunna träffa Mickis lite innan matchen. Tyvärr var det en stor olycka i Klippiga bergen så vi fick vänta 3 timmar för att komma vidare.

Vi hann precis till matchen och fick se Mickis spela. Olle o Greta hade fina platser (kostade 1500 kr/st). Jag o Nina satt på andra sidan och de biljetterna kostade 1200 kr/st (hur har de råd att gå på hockey over there???).. När vi hade lämnat av Olle o Greta vid hallen skulle vi parkera bilen. Jag pratade med vakterna utanför och det ledde till att vi fick parkera...