Fakespears blogg

Då var man i norr, i norrlands skogar kan ingen höra dig skrika, ej heller svinen.

Så imorse begav jag mig till Folkets Park i Kramfors för att få mig ett skjut, eller svininfluensavaccin som det så fint heter. De öppnade klockan 09.00 och hade öppet till 15.00, fram emot 11.00 begav jag mig dit. Och dröm om min förvåning då 3 personer välkomnar mig med öppna armar: "Äntligen, du är den första idag". De hade alltså haft öppet 2 timmar utan en enda "kund". Bra service, men lite mindre öppettider hade nog sparat en del pengar. Det var ju trots allt söndag. Jag kunde ju tom ringt på lördagen och bokat tid på söndagen om det hade varit så. Lite slöseri på de statliga pengarna (och säkert en del kommunala oxå) om jag själv fick vara diktator.

Nu vet ju alla att svininfluensavaccinet innehåller mind probing devices. Så staten kan i framtiden påverka oss som tagit svininfluensavaccin att göra det de ber om. Det kan vara antingen från att rösta på rätt parti till att...

Jag har under en tid försökt anställa en till mitt team. Har lyckats med det, men det är definitivt inte tack vare arbetsförmedlingen.

Lade ut en annons för några månader sedan och fick en del ansökningar. Många av dem kändes bättre än vad tidigare kommit, men det var fortfarande inte så bra kvalitet.

Fastnade dock lite för en person, denna person bodde inte i Stockholm så jag skickade ett mail och frågade denna om personens framtidsplaner och om flytt till Stockholm låg på schemat. CVn var bra och jag tyckte definitivt att vi borde träffas.

Svaret kom någon dag efter "Arbetsförmedlingen har tvingat mig och jag har inga planer på att flytta till Stockholm". Vad är det för stil? Både av Arbetsförmedlingen och av den sökande. Om du inte vill ha jobbet, sök det inte och tvinga inte arbetslösa att söka jobb som de inte vill ha. Det tar min tid och jag har inte tid att lägga på omogna arbetssökanden som inte vill ha jobbet. Vissa får man ett gott skratt av, det kan...

Nu har det kommit snö. Till och med i Gamla Stan så låg snön kvar.

Det har varit en intressant höst och en väldigt sen vinter, men nu känns det som den är här, och alltid slås man av att man inte har några bra vinterskor. Det är som alla Stockholmare som inte sätter på vinterdäcken på bilen förrän första snön kommit och det varit kaos på vägarna. Skillnaden med vinterskor är att du är den enda som lider av det. Då första snön faller börjar man fundera på vinterskor, sedan har man inte kommit till skott förrän vintern börjar övergå till vår. Det var några år sedan jag hade ett par bra vinterskor. Planen är att innan jul skall jag införskaffa ett par, vi får se om jag lyckas med det.

Annars var det julfest igår, en annorlunda julfest och ett annorlunda julbord. Vi hade nämligen julbordet på East, en asiatisk restaurang på Östermalm. Riktigt god mad, riktigt god Sushi, men inte...

Idag gjorde jag något som jag aldrig gjort förut. Funderade på det igår redan och då jag tänkte på det idag så kändes det nästan givet. Får se vad utgången blir, den som lever får veta.

Så länge det inte är Furu så blir det nog bra!

Senaste 2 åren har jag hjälpt 4 personer att flytta. Det är ganska lagom, 2 per år. Någonting som jag däremot reagerat över är att alla 4 personerna har precis varit inblandade i skilsmässor. Det har varit bouppdelningar som föregått flyttandet så det har kanske inte varit de muntraste av flyttar. En flytt brukar ju annars kunna vara väldigt munter och glad då man får komma till nåt nytt.

Igår hjälpte jag en vän flytta och det var nog den mest effektiva flytten jag någonsin varit med på. En dryg timme tog det att flytta prylarna från Danderyd till Solna. Effektivt packat, många personer och inte så många skrymmande möbler var nyckeln till framgång.

Nästa flytt hoppas jag dock på att få flytta ihop två personer som är fyllda av kärlek!

Idag har varit en viktig dag för mig. Den senaste natten ägnade jag mig åt att fundera igenom allting och vad jag skulle säga. Det blev ganska lite sömn, men jag tror det var värt det.

Under en tid har det varit väldigt mycket att göra på mitt jobb, alldeles för mycket och jag har hamnat i en väldigt jobbig sits. Lite feg som jag är och vill klara det så har jag inte bett om hjälp. Idag på ledningsgruppmötet började jag att ta upp det, och efter det så pratade jag med min chef om problemet.

Jag fick jättebra respons och det kändes verkligen som det fanns en plan. Sedan hade vi ett möte för alla i personalen där jag bad om hjälp. Och jag hoppas verkligen att mina kollegor är villiga att hjälpa mig, för jag tror ingen skulle vilja byta med mig i just den sits jag sitter i nu.

Dagen har gett mig blodad tand, imorgon ska jag ta tag i ett annat problem som legat och grott alldeles för länge.

Lycka till, till mig!

"Av olika anledningar tillbringade jag Halloween i Västerås. Jag stod i Plaza Hotels Sky Bar medan ynglingar med geléspret i håret beställde exotiska drinkar på bred västmanländsk dialekt av en servitris i djävulshorn från Butterick’s, jag hörde en barpianist spela Elton John-låtar medan tanter i Maud Olofssonfrisyrer stod på stolar och sjöng med. Och jag kände att jag var hemma igen, att jag var borta från Stockholms innerstad med sin tillgjordhet och sin subkulturella apartheid, tillbaka i Norrlands Guld-reklamen där folk kunde vara sig själva ett tag. Så känner vi oss, vi exillantisar, fast frågan är hur berättigad vår
självbild är nuförtiden."

Så skrev Jesper Högström i en kolumn i dagens (30/11) City Stockholm. Jag kände att det passade lite, för jag var nämligen på Sky Bar just i helgen, och kände mig hemma. Inte överfullt, inte tillgjort och väldigt mysigt. Trots det droppande regnet så gjorde Västerås ett ganska bra intryck på mig, och...

Det känns som jag aldrig får tid att blogga numera, fast det är ingen ursäkt, tid är någonting man tar sig.

Jag bloggar inte om onsdagsmiddagar, jag ordnar knapp onsdagsmiddagar. Någonting har ändrats i mitt liv.

I onsdags iaf så var jag på Noodle house och åt middag med 3 vänner. Har aldrig varit i detta hål i väggen som var mycket mer fancy än jag trodde. En välsmakande kycklingcurry och kramp i händerna (som jag alltid får av att äta med pinnar).

Därefter begav vi oss till Debaser Slussen för att se The Living End. Australiensiskt band som min kusin rekommenderat mig att se. Jag har dock själv knappt lyssnat på dem. Bra röj, skön stämning, men jag borde lyssnat mer på dem innan för att uppskatta konserten fullt ut. Gillade dock förbandet Neverstore men jag är ju också en förbandskille.