Fakespears blogg

En extra dag borde alla helger ha. 2 lördagar mår man bra av. Den här helgen hade så då jag kompade ut fredagen. Man har tid för både en vild och en lugn dag. Jag tänkte att fredagen skulle vara den lugna och lördagen den vilda, det blev tvärt om.

Fredagen som jag skulle mysa på en mysig konsert med mysiga vänner övergick till ett antal öl och hemkommen var jag inte förrän efter 04. Konserten började ju lugnt på Berns men sedan begav vi oss till Wirströms och tog några öl och avslutade kvällen på Imperiet.

Har varit på Imperiet några gånger på sistone och det blir bättre och bättre. Verkar vara rätt folk som hänger där. Så jag föredrar nog det före Kvarnen, dessutom är det närmare hem. Så jag hoppas vi ses där nästa gång? Vore schysst med ett stammishak. Dessutom har ju Kvarnen börjat ta inträde, vilka jävlar.

Så lördagens födelsedagsfest blev väldigt lugn och jag var i säng strax efter midnatt. Det gjorde att jag var pigg och glad imorse och en promenad i solen och en fika med vänner var precis...

Som sig bör så försöker jag ordna middagar på onsdagar och idag så var det dags igen. Den här gången var det ett litet annorlunda sällskap, det var nämligen mor och son. En kompis till mig och hennes fyra månaders son. Så allting kretsade ju kring den lille parveln. Fast vi fick lite mat då den var färdiglagad vid gästernas ankomst. Blev en enkel biffbaserad pastasås men den slank ned den oxå.

Sedan ägnades mesta delen av tiden åt pojken och jag fick göra några saker som jag aldrig någonsin gjort förut. Fast det är väl något man kanske ska träna på. Jag måste ju erkänna att jag är lite reserverad till de små liven sådär. Det beror nog till största delen på bristen av just umgänge med dessa. Då det kommer på besök till jobbet känns det så krystat, att hålla upp barnet som en trofé och skicka den mellan vännerna för lite gullning brukar sällan jag vara med på. Sedan har jag inte så många vänner som införskaffat sådana där och får således aldrig rutin i att umgås med dem.

Idag var det dock lite...

Igår blev jag besviken. En vän tog upp en cigarett och tände den. Jag förstår att det i dina ögon finns anledningar, men i mina finns det inga anledningar. Kändes så onödigt.... Så här skrev jag ju förut om betygssättningen.

Det här året började inte på bästa sätt och fjolårets nyårsfest var till en början mysig men slutade inte så kul. Då diskuterade jag med en av mina bästa vänner om nästa nyår och att då skulle han ordna en bra fest. Det kan läsas om i denna blogg. Nu är det bara knappt två månader kvar av 2008 och för några veckor sedan kom inbjudan.

En stilfull inbjudan levererad vid 22.30 i brevlådan en onsdag kväll (efter en trevlig middag med nyårsgeneralens fru).

Nyårsfesten, New Year Royale kommer att äga rum. Kul med James Bond tema och kul med en riktigt stor fest med många vänner. Jag tror och hoppas man kan stifta en hel del nya bekantskaper då designen av festen varit sådan. Hoppas att lite långväga gäster kommer. Jag har en plan, men den är inte riktigt definitiv. Sedan har jag inte fattat om min extra gäst definitivt tackat ja så att jag kan anmäla oss och betala, men...

Man får höra mycket innan öronen ramlar av sägs det ju. Tiden i Barcelona börjar lida mot sitt slut och det är bara en dag kvar, kanske den mest intensiva. Min resekompanjon har fått en massa pluspoäng iaf, även om jag fått höra både det ena och det andra. En sak jag fått höra är problemet jag har av att prata till punkt, jag slutar ofta meningen efter verbet. Det är ett känt problem jag lider av och kan lösa det om jag koncentrerar mig på en sak i taget. Jag är ju trots allt man.

Dock är det inte första gången jag hör det och jag har från andra fått höra att jag även är alldeles för kryptisk och svår. Jag är lite kryptisk och svår, även om jag är ett lättläst blad om man törs öppna boken, vilket alldeles för få törs.

Mina bloggar är både kryptiska och svåra, men samtidigt är det ju där jag får ut mitt exhibitionistiska jag och berättar mina hemligheter. Det är ju faktiskt publikt, och jag vet både att min mamma och mina vänner läser denna blogg. Jag kan faktiskt inte tala klarspråk i allt jag...

Sådär, nu är man på plats i Barcelona igen. Allt är nästan som det var föut, fast nu med lite mera lust. Spanjorerna är dåliga på engelska och man kan fortfarande bli mätt på Tapas.

Det är dock alldeles för tidigt att kliva upp klockan 05.00 då man ska med morgonflyg sådär. Det märks på en hela dagen och man kanske inte varit supereffektiv.

Dagens höjdpunkt kom nog då jag checkat in på rummet och strax därefter knackade det på. Där stod en ensam röd ros i en vas och ett sött litet meddelande. Betydelselöst på det stora hela, men uppskattat för stunden. Tack!

Fick en idé i början av veckan att ordna en lördagsmiddag. Det var dock inte det enklaste då jag inte ville ordna den hemma hos mig. Lite mutor och dammsugning av värdinnans lägenhet gjorde dock susen och vi blev fem stycken som åt en mycket trevlig middag på lördagskvällen. Halva poängen var dock matlagningen och den får vi nog godkänt på. Till förrätt var det en enkel avokadosoppa med kräftstjärtar. Den var okej, men kanske lite för sur. Huvudrätten var chipspanerad (ja, du läste rätt, chips) kyckling och bakad potatis. Med lite såser till så var det väldigt lyckat. Efterrätten var oxå den enkel, en väldigt kladdig kladdkaka med marshmallows och glass.

Vinet och champagnen som serverades gick åt och spåren av middagen idag är mest huvudvärk. Det var dock riktigt trevligt även om det hände lite konstiga saker.

Det har varit mycket på tapeten på sistone om just misshandel och hustrumisshandel. Främst är det den kände artisten som det skrivits många spaltmeter om. Om han nu har gjort det låter vi vara osagt, men vare sig det är sant i detta fall eller ej så vet jag att det händer andra. Lika dåligt mår jag varje gång jag hör om detta och jag har bekanta som har berättat att de blivit misshandlade av sina respektive. Hemskt tycker jag, men vad jag vet så har alla kommit ut från relationerna, även om det inte alltid var så lätt.

Jag kan förstå att man blir riktigt arg och förbannad. Jag är själv en sådan som ibland lever med känslorna på utsidan och visst blir jag både arg, förbannad och ledsen. Sedan är det kanske lätt att slå den som är närmast. Jag har dock aldrig gjort det och hoppas för min egen och andras skull att jag aldrig...