Fakespears blogg

Det har varit några julhändelse mitt i stressen oxå. I fredags hade vi en liten "Gift swap" lek på jobbet. Alla som ville vara med hade köpt en present för max 50 kronor. Själv hade jag varit på Martinshop och köpt massageolja. Jag hade nummer nio i dragningen och fick en stor påse smågodis. Tyvärr blev jag av med den påsen ganska fort, då man fick välja om man ville ha ett oöppnat paket eller något öppnat. Då tog jag ett nytt, det blev en Jul Kalle Anka-pocket på tyska. Jippi, den ville såklart ingen annan ha så det blev min gåva.

Igår hade vi julfest med jobbet oxå. Först hade någon bestämt att vi skulle ha lite förfest hemma hos mig. Så vi var 10 person här utan att jag bjudit en enda (Jo, en som inte kunde komma). Sedan var vi på Hasselbacken och åt julbord. Kring 100 personer var vi i en härlig lokal. Maten var helt okej, men som vanligt åt man alldeles för...

Lyxigt kanske det låter som, men det var inte så lyxigt som det kan låta som. Idag var det jour som gällde och jag försökte klämma in en onsdagsmiddag oxå.

Den blev dock på bortaplan ikväll och det blev riktigt lyxigt. En av mina tidigare gäster nappade på vad jag skrivit i tidigare bloggar om att jag inte ville ordna onsdagsmiddag då jag hade jour. Så hon bjöd hem mig till henne och hennes man.

Dagen till ära fick jag en av de rätter som alltid legat på min topplista, nämligen Palt. Det var ytterst länge sedan jag fick det.

Onsdagsmiddagarna har ändrat mitt liv delvis, speciellt då det gäller matlagning. Jag hade en period kring milleniumskiftet då jag var tillsammans med en tjej som gillade att laga mat. Då var vi fattiga studenter, så det var inga gourmetmiddagar, men vi lagade mycket mat. Sedan var det nog en del såna där parmiddagar (som jag egentligen avskyr nu, men innerst inne gärna vill vara delaktig i).

Under min tid här i Stockholm har det blivit mindre och mindre matlagning och mer och mer att äta ute. Sedan hörde jag en motivationsföreläsning som motiverade mig. Där föddes idén till onsdagsmiddagar vilket har pågått några månader nu.

Vad jag förstått (några borde ju tala sanning) så har det varit uppskattat och omtyckt av gästerna. Jag har själv njutit av att få ha mina underbara vänner på besök och det har gjort det enklare och enklare att laga mat. Detta har även gjort att jag tycker...

För vissa är fasaden utåt det viktigaste i livet. Vad andra tänker och tycker om just dig. Det gör att du ibland är lite oärlig om hur du mår, vad du känner eller vad du tycker. Alla är det i viss mån, man vill inte berätta allt för alla och man vill inte väcka för mycket uppmärksamhet. Dock finns det en del som drar det åt helt andra hållet. De som alltid håller fasaden uppe och aldrig berättar vad som berör dem, eller törs inte ta det där nödvändiga bråket. Jag känner en del sådana, personer som jag uppskattar men som nog har lite svårt att först mig och jag har svårt att förstå dem.

Det här har varit en skitvecka, en av de sämsta på länge faktiskt. Det har fällts ovanligt många tårar från mig och mina vänners sida. Bra tycker jag, nu kan man starta om. Avsluta den här veckan och fortsätta till nästa. Det finns säkert positiva saker under nästa vecka, såsom att jag har jobbjour i två nätter.

Fyra jobbiga saker hände den här veckan. Det började...

Ah, denna ljuva bitterhet. Att få vara bitter och gnälla. Klaga på människor, samhället och vädret. Man blir så glad av att umgås med bittra människor och så glad av att få vara lite bitter själv. Har ätit middag och druckit några öl idag med två 40-åringar. Så härligt bittra de var och jag verkligen njöt hela tiden åt deras bitterhet. Den äldre av brodern var helt klart bittrare än den yngre som var närmare 35 än 40, men man är väl typ 35-40 och då är man ju 40, sedan blir man 40-50 och därefter pensionär.

Snart blir jag dock ett år bittrare. Och får vara mer bitter och vara bitter åt min egen bitterhet.

Den ljuva bitterheten.

Det var i ett svagt ögonblick som jag tog mig mod att bjuda en av årets hemmakockar på onsdagsmiddag. Sedan kom ångesten, vad skulle jag laga. Jag brukar ju normalt stjäla ett recept från någon av dem. Att hon som blev bjuden tog med sig en annan av årets hemmakockar gjorde faktiskt saken bättre, då jag vet att hon skulle tycka om mig oavsett hur vidrig mat jag lagade. Det blev iaf en enkel fläskfilégryta med champinjoner, lök och vindruvor, kryddat med dragon och oregano (två av mina favoritkryddor). Till det serverades en enkel sallad och ris.

Den tredje personen bland årets hemmakockar får jag väl bjuda nån annan gång då jag tagit mod till mig. För jag måste erkänna att jag sov inte mycket inatt. Om det är relaterat till dagens middag tänkte jag inte kommentera.

Det märktes dock att de inte pratats vid på ett tag, för båda hade varit med om en del upplevelser så jag fick...

Har du oxå känt ibland att du vill säga upp dig från ditt liv och börja om någon annanstans? Tabula rasa, helt tomt, börja om ett nytt liv. En del dagar så känns det som om man vill börja om helt och hållet. Inte för att jag skulle vilja byta ut mina vänner, jag älskar mina vänner, och för det mesta är jag nöjd med mitt liv. Fast en del dagar, då saker bara känns meningslösa, då skulle jag vilja gömma mig under täcket och vakna upp någon annanstans.

Föreställ dig själv i en båt på en flod, med mandarinfärgade träd och en marmeladfärgad himmel. Någon ropar ditt namn, du svarar sakta, en flicka med spegelskimrande ögon.
Cellofanblommor i gult och grönt högt över ditt huvud.
Tittar efter flickan med skimrande ögon, och hon är borta.

Vart är hon då?

Fast man får göra som Per Elofsson sa; "Det är bara att bryta ihop och komma igen".

Ni har väl inte missat Röda Korsets julkampanj, Kramas för de ensamma.

Helgen den 6-7 december så kommer Röda Korset att sälja kramar på gator och torg. Kramarna av mig är dock alldeles gratis.

Idag har det varit en dag full av adventsfikande och kramande. Det börjades vid Stadion hos min kusin, som hade sin kusin på besök (som var det primära målet), sedan fortsatte det till Mörby för mer lussebullar. Där hände en liten intressant sak, då jag var på väg att gå så yppade jag att jag hade fått 7 kramar på förra stället och bara 2 kramar här. Efter det fick jag kramar av alla som var i rummet och det slutade med att alla kramade alla. Bättre än så kan det inte bli. Alla borde alltid krama alla!

Sedan fortsatte det med middag i Bergshamra, som jag delvis själv fick laga. Inte speciellt nöjd med den var jag, men det var...