Fakespears blogg

Det var lite spännande med veckans onsdagsmiddag då jag inte visste vilka gäster som skulle komma. Jag visste ju vem jag hade bjudit, men hon var väldigt hemlighetsfull i valet av partner. Så det var lite spännande då det var dags för middag. Jag hade några misstänkta och några förhoppningar, och gissa vem hon kommer dragande med?

Planeringen för maten hade gått under "Något gammalt, något nytt, något lånat, något blått". Jag lyckades ganska bra tycker jag, fick in tre av fyra under huvudrätten och den sista till efterrätten. Efterrätten lånade jag nämligen från förra onsdagsmiddagen då det fanns rester kvar i frysen.

Huvudrätten var helt ny för mig. Maten lagades utan recept och det var bara andra gången i mitt liv jag försökte mig på fylld fläskfilé. Det gamla och det blå var Blue-cheese som jag fyllde fläskfilén med. Inte alla middagar man får ge igen med gammal...

Verkar som jag är inne i en trend nu. Igår bloggade jag om min kärlek till Cissi Wallin. Idag är jag inte lika förtjust i Metrokolumnen och kolumnen om Därför är Sverige inte alls jämställt. Det är sådana som henne som gör att jag aldrig skulle kalla mig feminist.

Män stönar högre i gymet, så Sverige är inte jämställt? Jag håller med henne, Sverige är inte jämställt, men varför ta upp det exemplet bland alla bra exempel? Det tar ju udden av hela kolumnen.

Jag tror aldrig någonsin män och kvinnor kommer att bli jämställda. Jag är inte säker på om jag vill att män och kvinnor skall vara jämställda. Vad nu jämställd egentligen innebär? Att det är lika vanligt att kvinnor misshandlar män som tvärt om? Att män blir lika sextrakasserade som kvinnor?

Jag håller med om att samhället måste bli bättre på många saker och män...

Jag brukar läsa Cissi Wallins blogg och Metrokolumn. Gillar hennes ibland lite kontroversiella åsikter och dagens kolumn var inget undantag trots att jag kände mig ganska träffad.

Den heter Ständigt Sökande Singlar - Skärpning och handlar just om dessa patetiska singlar som ständigt söker någon att dela sitt liv med och klagar på att ingen vill ha dem. För att citera henne "Är ensamheten så hemsk och ångestfylld att man kan tänka sig byta den mot vilket miffo som helst med bostadsrätt och någons slags bekräftelseförmåga?"

Nu får det vara slut med det kände jag. Jag är singel för att jag vill vara singel och för att de jag träffat inte varit tillräckligt bra. Och de jag fallit för där jag varit fel har helt enkelt inte insett vilket spännande och kärleksfullt liv de missat.

Nu ska jag vara singel till dess jag...

Jag har gått i flyttastankar ett tag måste jag erkänna, och det har blivit mer och mer aktuellt. Har haft två mäklare på besök som värderat lägenheten till ganska samma värde, så man får väl hoppas det inte är helt fel ute.

Jag trivs jättebra i min lägenhet, trots att mina blommor mår dåligt, fast det är ju inte världens största lägenhet. De 34 kvadraten i 34:an är inte överdrivet stort. Lämnar man lite kläder framme så blir det så ocharmigt så fort. Inget sovrum att stänga dörren till och inget kök att laga mat i. Det är dessa två saker jag saknar mest, privatheten i sovrummet och en spis där man kan ha en stekpanna och en gryta bredvid varandra och det får plats.

Det känns som det är en någorlunda bra tid att flytta om ett tag. Jag tror Södermalm återhämtar sig ganska bra efter finanskrisen och jag är inte lika säker att det går lika fort i förorterna. För det är det som är alternativet. Att köpa större inne i stan utan en sambo känns inte...

Har precis varit med om en ganska intressant upplevelse. Var iväg med en kompis som skulle köpa lite färg till att måla om några saker hemma. Då det inte var 100 klart med färgerna och det behövdes funderas lite så fick jag göra en intressant analys.

Då en kreativ människa sitter där på sin stol och funderar över färger. Tar olika färgprover och tänker, grimaserar och funderar. Man kunde se tankebubblan på huvudet och det var verkligen en intressant studie.

Då man skall studera mig då jag funderar så ska man antingen göra mig sällskap på dass eller så ser man på Baltazar.

Det var med lite tveksamma steg som jag lämnade hemmet imorse (som egentligen är igår morse) strax efter 6 slaget på morgonen. Jag var inte helt hundra på att min lilla uppvaktning skulle uppskattas.

Jag var dock ganska säker på att födelsedagsbarnet låg hemma och sov ensam i sängen och jag hade ju en reservnyckel. Så vid 06.15 ringde jag på dörren och sekunderna senare klev jag in genom ytterdörren.

Det var ett chockat födelsedagsbarn som fick lite uppvaktning på sängen. Den tveksamhet om uppvaktningen utbyttes mot lycka. Födelsedagsbarnet uppskattade min gest och jag blev väldigt nöjd över att få göra en sådan grej. Precis sådana där småsaker som jag älskar att göra för mina vänner, men är oftast lite osäker om de uppskattar det. Förhoppningsvis får jag mod att göra fler överraskningar till mina nära och kära.

Fick några kommentarer idag som kunde tolkas som avundsjuka att jag verkligen genomförde uppdraget. Det måste betyda att fler vill råka ut för...

Konceptet onsdagsmiddag har verkligen varit ett lyft i mitt liv. Det får mig att se fram emot en dag mitt i veckan och veckan känns helt plötsligt mycket kortare.

Att få sina nära vänner på besök sådär en dag i veckan och få lite beröm är alltid kul. Det har hittills aldrig hänt att någon klagat på maten, även om det inte alltid varit supergott. Dock är de nog för snälla för att klaga på mig.

Onsdagmiddagarna har definitivt gjort så jag pysslat om min lägenhet bättre och jag har fått ett helt annat självförtroende i köket. Nu har jag dock känt känslan av ett riktigt kök. Du råkar inte ha ett riktigt kök dit jag borde komma och laga mat?

För det är en tanke jag haft, att besöka vänner och få laga mat hos dem oxå. Tror ni att det är möjligt? Där vill jag dock improvisera mera och inte använda recept som jag gör nu. Så vill du inte laga mat en kväll, bjud hem mig så lagar jag. Självklart så kräver jag...

Det var dags för en onsdagsmiddag på hemmaplan igen. Den här gången var det lite annorlunda av två orsaker. Den första var gästen, eller födelsedagsbarnet, som fyller 30 på fredag. Första gången jag är i närheten av en födelsedagsmiddag och då födelsedagsbarnet är en av mina bästa vänner så kändes det givet att hon skulle komma denna dag. Inbjudan var oxå lite speciell, i den stod det nämligen "Ta med dig den du tycker mest om i hela världen.". Gissa vem hon kom dragandes med?

Den andra saken var att jag fick matlagningshjälp för att göra efterrätten. Hade sedan länge planerat upp en vän som är en fena i köket och gärna gör goda efterrätter för att få lite hälp. För att citera henne då jag ätit middag hos henne för några veckor sedan, "Det är ju efterrätten som är det viktigaste". Mitt kök är inte så välutrustat då de gäller efterrättsverktyg (och annat oxå) så jag har blivit hotat att nästa...