Fakespears blogg

Kom i en diskussion under gårdagen om just äktenskapet och vad man egentligen delar. Hur det blir då äktenskapet tar slut. Så jag var tvungen att kolla idag vad man egentligen lovar.

Det här verkar vara det vanligaste som sägs:

_"Äktenskap är en Guds gåva
instiftat till samhällets bestånd,
till människors hjälp och glädje,
till inbördes stöd och fördjupad samhörighet
i mörka och ljusa dagar.
Att leva som man och hustru
är att leva i förtroende och kärlek,
att ha ansvar för varandra och hemmet,
och att troget stå vid varandras sida."_

Egentligen är allting straight forward, inte knulla runt, städa toaletten, älska varandra under PMS-perioden, efter kvalförlusten och mitt i den gassande solen.

Det svåra tycker jag kommer i "ha ansvar för varandra". Hur har man det? Det är nog det svåraste. Tar ansvar att man mår bra, lyssnar och förstår varandra. Att man hjälps åt ekonomiskt, känslomässigt och är lyhörd till den andra partens krav.

Hur skall jag klara av det? Låter inte som ett kontrakt man går in i utan starkt övervägande innan. Trots det har jag både föräldrar och en nuvarande flickvän som brutit sina äktenskap. Törs man ingå i ett äktenskap?

Och nej, jag går inte i giftastankar. :)

Skrivet av fakespear, 2009-11-09 21:42