Lagom kreativ och obildad, Senior Citizen
Social egenm akt (nummer två av sex livso mråden)
Brödtexten
_Att utveckla egenmakt är ständiga tankar, tänkt för sig självt med empati för vår omvärld;
Detta vill säga att göra det som är riktigt och givande för en själv, oavsett vilka hinder man stöter på eller vad andra tycker, är själva huvudinnehållet (med baktanken om det som är bra för mig är också bra för andra och omvärlden).
Till att börja med är det jag själv som är ledare för mig själv, i detta arbete. I organisationen befinner jag mig på botten och har allt över mig, familj, nätverk ch samhälle som stödjer mig till ett väl fungerande liv. Vi måste kunna uttrycka och begripa våra egna tankar, och vi måste också kunna förstå andras tankar.
Vi är det vi är idag grundat på de tankar, information, erfarenhet och annat inflytande vi varit utsatta för i vårt liv. Kan vi ta kontroll över dessa influenser så kan vi också förverkliga ens egna personliga ledarskap, egenmakten.
Men först måste man inse hur och varför man råkat bli den man är just nu. Och man måste också tro på och ständigt praktisera förändringens och blivandets process.
Genom analys av sig själv och sin situation, och få förståelse för vilka basbehov man har och hur dessa påverkar ens beteende, kan man översätta dessa behov till mål.
Målformuleringen bygger sedan på hela din personlighet och innehåller mål för all dina livsområden: det fysiska, sociala, mentala, etiska, ekonomiska samt familjen.
Här finns ett antal bloggar som stolpar upp frågor för utvärdering inom dessa livsområden. Det är upp till var och en att prioritera och sätta mål efter sitt eget analysresultat. Detta är en ständig resa mot viktiga milstolpar på väg mot ett eget personligt värdesystem._
Frågeställningar för egenutvärdering av det sociala livsområdets utveckling.
Anser jag att jag är en helt vanlig person? Är jag socialt sinnad? Tycker jag verkligen om människor? Är jag allmänt vänlig mot dem och är detta en inre känsla? Riktas min vänlighet bara mot gamla vänner?
Fick jag tidig träning i hur man umgås med andra? Anser jag att etikettsregler är viktiga? Finns det några sociala tabun som jag såras av eller förkastar?
Kan andra acceptera mina personliga vanor? Är jag vanligtvis rent och välklädd? Kläder jag mig med lämplig stil och kvalitet? Är jag omtänksam mot andra?
Håller jag alltid mina avtalade möten? Kommer jag alltid i tid? Väljer jag avsiktligt mina vänner? Går jag medvetet in för att skaffa vänner?
Har jag en stor vänkrets? Har jag flera vänkretsar? Har jag olika grupper av vänner i olika sociala skikt? Har jag vänner som delar mina intressen utanför yrkeslivet? Är jag i grunden samma person när jag är tillsammans med de olika vännerna? Anpassar jag min personlighet för att passa in i gruppen?
Har jag en inre cirkel av nära vänner? Delar jag personliga och intima tankar och problem med dem? Delar de sina personliga tankar och problem med mig? Anser jag att det är nödvändigt att ha vänner? Förväntar jag mig någonsin speciella tjänster från mina vänner? Törs jag be om en tjänst av mina vänner när jag behöver den? Händer det att mina vänner ber mig om en tjänst? Har jag något emot att göra en tjänst när de ber om det? Erbjuder jag mig att hjälpa, ge råd eller komma med förslag utan att någon bett mig om det? Lär jag mig något av mina vänner? Har jag vanligtvis respekt för deras uppfattning? Lyssnar jag ofta till deras mening innan jag själv bildar mig en uppfattning? Anser jag att jag berikats genom mina vänner?
Är jag trygg och balanserad i nya och okända situationer? Utgör bristen på balans ofta ett hinder för mig att nå mina viktiga mål? Kommer jag ihåg folks namn, när jag träffar dem? Ser jag dem i ögonen? Har jag en fast handslag? Ler jag naturligt? Tycker jag att det är viktigt att tala med en främling? Tar jag någonsin initiativ till att presentera mig själv? Lägger jag vikt vid att känna igen varje person, som är närvarande, när jag kommer in i ett rum? Är jag övertygande och full av tillförsikt inför en grupp? Har jag lätt att konversera? Kan jag hålla spontana tal? Har jag lätt för att småprata? Är jag en god lyssnare ? Intresserar jag mig verkligen för det som är viktigt för andra? Är jag intellektuellt nyfiken på sådant som intresserar andra? Beror min grad av uppmärksamhet mot andra på deras sociala status?
Talar jag för mycket tillsammans med andra? Talar jag för mycket om mig själv? Kritiserar jag personer som inte är nävarande (även vänner, arbetskamrater och chefer)? Talar jag för litet? Försöker jag ibland leda gruppdiskussioner? Har jag lättare för att bli påverkad av än att påverka andra?
Bjuder jag andra oftare än jag går bort? Bjuder jag oftare ut vänner på teater eller middag än de bjuder ut mig? Ser jag fram emot fester och bjudningar? Gläder jag mig lika mycket över bjudningar i mitt hem som hos andra? Är jag en bra värd(inna)?
Har jag ett bra sinne för humor? Skämtar jag för det mesta om andra? Kan jag skratta lika lätt åt mig själv som åt andra? Kan min sociala konversation sägas vara mer allvarlig än lättsinnig? Provocerar jag någonsin fram ett samtal om kontroversiella frågor i ett sällskap? Diskuterar jag någonsin politik? Diskuterar jag någonsin religion? Höjer jag någon gång rösten? Argumenterar jag någonsin? Anser jag att jag är vidsynt?
Ägnar jag mig regelbundet åt sociala aktiviteter? Kommer jag ihåg speciella tillfällen i mina vänners liv (födelsedagar, jubileer och liknande)? Är jag genuint intresserad av hur det går för dem? När det gäller problem? Familjen? Deras barn?
Händer det att jag betraktar människor som medel för att nå mål? Beter jag mig ibland hycklande? Är jag inkonsekvent? Accepterar jag andra som de är? Gör jag allt för att stå vid mitt ord? Är mina principer beroende av vad andra tycker om mig?
Har jag i allmänhet en optimistisk attityd gentemot det samhälle vi lever i? Är jag ibland cynisk? Är jag ofta likgiltig? Är jag naiv? Bryr jag mig om det etiska och moraliska läget i världen? Skulle jag på något sätt kunna betraktas som en social streber? Går jag på för intensivt för att få uppskattning? Bekymrar jag mig för mycket om vilken social status mina barns vänner har? Har jag förtroende för och litar på andra eller är jag någon gång misstänksam mot dem? Berömmer jag ofta andra och uppmuntrar jag dem? Är jag uppriktig när jag berömmer andra?
Händer det att jag avbryter någon som talar? Ställer jag frågor som gör att de fortsätter att tala? Hittar jag ofta fel på andra? Har jag lätt för att överse med andras fel? Undviker jag ofta människor som jag hittat fel på?
Försöker jag medvetet att bidraga till andras liv? Tycker jag att vissa sociala situationer ger mig mer tillfredsställelse än andra? Deltar jag i ideella yrkes- eller välgörenhetsorganisationer? Spelar jag en aktiv roll i någon sådan organisation? Ber människor mig att gå med i sådana organisationer? Händer det att jag kommer med ursäkter när jag ombeds att ta mig an en mindre uppgift för att befrämja en förenings aktivitet? Skulle jag ha kommit med samma ursäkt om jag blivit ombedd att leda aktiviteten? Får jag verkligen ut något av de föreningar jag tillhör?
Finns det andra områden (som inte nämnts ovan) som jag betraktar som sociala aktiviteter? Ser jag mig själv som ledare inom något sådant område ? Skulle jag vilja vara det ?
Skrivet av bosselagom, 2009-05-18 07:27
Kommentera: