Lagom kreativ och obildad, Senior Citizen
Refle ktioner för EKONO MISK UTVEC KLING
Ett ekonomiskt system definieras bland annat av betalningsmedel, ägande och lagar. Historiskt sett kan det sägas, att det ytterst handlar om, hur olika människor under skilda tider tillgodosett sina egna och samhällets grundläggande försörjningsbehov. De senaste 1500 åren har mänskligheten, till stora delar, använt sig av penninghushållning. Tiderna och utvecklingen förändras; ekonomiska system blandas och utvecklas! Vad kan du bidra med till en positiv global ekonomisk utveckling, och du måste alltid utgå från dig själv!
Försörjning, sysselsättning och arbete; För många utgör tiden på arbetet en stor del av ens vakna tid. Vissa ser sitt arbete som ett nödvändigt ont, andra ser arbetet som ett mycket prioriterat livsområde, antingen socialt eller kopplat till sin personliga utveckling. Du som inte arbetar kan ändå fundera över hur du ser på arbetets roll i ditt liv och vad du värderar inom området arbete, rättsliga problem och utvecklingar? Förberedelser till försörjning? Förberedelse för pensionering? Meningsfylld sysselsättning? Med utgångspunkt, från de här gamla frågorna, hur kan du utveckla ditt ekonomiska livsområde? Finns det viktigare frågeställningar man bör använda?
Betonar jag min ekonomiska utveckling tillräckligt i mitt liv? För mycket? För litet?
Är det ett problem för mig att vara omdömesgill i ekonomiska frågor? Händer det att jag frestas att "göra som Svensson gör"? Är jag avundsjuk på mina vänner eller bekanta för deras hem, bilar eller kläder? Är jag stolt över de materiella saker jag tillför min familj? Överskattar jag mig själv för att tillföra mer?
Tillför jag för närvarande min familjs behov på ett tillfredsstallande sätt? Har jag planerat på ett lämpligt sätt för framtiden? Har jag en fungerande budget? Håller vi budgeten? Anpassar vi den till förändrade situationer? Händer det att det blir diskussion om hur pengarna ska användas i familjen? Är jag omdömesgill i mina utgifter? Har jag en tendens till impulsköp? Använder jag vanligtvis mina pengar på rätt sätt?
Sköter jag min personliga ekonomi lika bra som ekonomin på jobbet, i organisationer eller nätverk jag verkar i? Sparar och/eller investerar jag regelbundet? Har sparandet ökat successivt under de senaste tio åren? Sparar eller investerar jag en del av min lön? Är det en lagom stor summa?
Hoppas jag att min ekonomiska situation ska förbättras utan att jag är villig att betala priset? Kan jag öka värdet av mina insatser för mitt företag eller nätverk jag är verksam i? Kommer mina inkomster i så fall att öka, eller blir mitt liv rikare? Har mina inkomster ökat i tillfredsställande takt? Har mina inkomster ökat varje år de senaste tio åren? Förväntar jag mig att de ska öka varje år de närmaste tio åren? Har jag högre lön än jag förtjänar? Mindre än jag förtjänar? Ungefär vad jag är värd?
Sätter jag undan en del av min inkomst för nöjen och avkoppling?
Lever jag i enlighet med mina tillgångar? Är mina utgifter förenliga med mina inkomster? Köper jag ibland saker för impulsivt? Händer det att jag sparar ihop till något jag speciellt gärna vill köpa? Förlorar jag pengar genom att köpa överdrivet mycket på avbetalning? Har jag checkkrediter? Kan alla familjemedlemmar använda dessa? Är det någon i familjen som står för de flesta budgeterade inköpen? Är familjens ekonomiska redovisning aktuell?
Vet jag hur jag ska använda mig av rådande ekonomiska system för att tjäna pengar?
Har jag lämpliga försäkringar? – livförsäkring, hus- och hemförsäkring, olycksfallsförsäkring? Ger mina försäkringar tillräckligt skydd vid inkomstbortfall? Har jag alla försäkringar i samma bolag? Borde jag ha det? Har jag undersökt alla ekonomiska och skattemässiga konsekvenser för alla förmånstagare?
Har jag ordentligt studerat hur andra i min inkomstklass lyckas använda sina ekonomiska möjligheter på bästa sätt? Finns det något av värde i detta?
Är min kreditvärdighet god? Betalar jag mina räkningar i tid? Har detta stor betydelse? Borde jag anstränga mig mer för att bli mer betrodd? Utarbetar jag regelbundet en personlig resultat- och balansräkning? Skulle detta vara värdefullt? Har mina nettotillgångar ökat regelbundet? Är det en angelägenhet för hela familjen att inköp och spendering sker på ett klokt sätt? Är det en person som tar det största ansvaret? Skulle det vara klokt att ändra på den praxis som råder?
Har jag någon som jag rådgör med i försäkringsfrågor? Har jag en ekonomisk rådgivare? En investeringskonsulent? Har jag ett uppdaterat testamente?
Skulle jag klara mina ekonomiska plikter om jag inte kunde tjäna pengar under en sexmånadersperiod? Kan jag förbereda en sådan situation? Om jag av någon anledning inte skulle kunna tillföra medel till familjens ekonomi? Är då någon annan familjemedlem nog informerad för att kunna ta över försörjningen utan allvarliga svårigheter?
Skrivet av bosselagom, 2017-03-21 16:53
Arbete eller skolutbildning. För många utgör tiden på arbetet en stor del av ens vakna tid. Vissa ser sitt arbete som ett nödvändigt ont, andra ser arbetet som ett mycket prioriterat livsområde, antingen socialt eller kopplat till sin personliga utveckling. Du som inte arbetar kan ändå fundera över hur du ser på arbetets roll i ditt liv och vad du värderar inom området arbete.
Skrivet av bosselagom, 2017-05-22 08:53
EkonomiskSociala livsområdet ?
Förändra världen….köp och sälj?
Citat; Visst känns det bra när man fått en superbra service i exempelvis en affär? Du har fått hjälp med att hitta passande kläder av en uppriktig och ärlig person som guidat dig till rätt klädesplagg. Du känner dig speciell och nöjd med situationen. Du hade inte kunnat köpa något bättre. Du har fått hjälp med att köpa det som passar dig bäst och ingen har försökt sälja något till dig som du egentligen inte tycker om eller passar i. Du har fått stå i centrum.
Du har säkert varit med om flera tillfällen då du fått hjälp av någon annan. Det behöver inte alltid vara hjälp över din förväntan utan det kan också vara ett möte med någon som önskar dig en trevlig dag, smaklig måltid eller lycka till och verkligen menar det.
Hur ofta visar du din tacksamhet tillbaka? Då menar jag inte bara ett vanemässigt“tack”, utan ett innerligt “tack”. Kanske du till och med ser personen i ögonen säger “tack så mycket för din hjälp, jag uppskattar det verkligen” eller “tack, detsamma”.
Ibland när du kommer in på en affär vill du bara bli lämnad i fred. Att ha någon som kommer och vill hjälpa dig känns som det sista du vill just då. Varför är det så? Kanske du inte vill ha uppmärksamhet. Kan det vara så att något hos dig inte vill ha upmärksamheten just då. Kanske det beror på att du inte tycker du är värd den, vilket är vanligt då vi alla kämpar för att bli omtyckta. Se det som en träning i att ta emot uppmärksamheten och känn efter vad som bromsar dig. Det kan även vara en person som ger dig “för mycket” service i en strävan att själv få stå i centrum. Då kan det kännas som om personen tränger sig på och tar utrymme. Har du viljan att ge den personen lite uppmärksamhet?
Vill du att personalen i affärer hejar på dig. Ta initiativet och heja först. Det ger ringar på vattnet och du medverkar till att skapa en värld där vi ser varandra mer och ger varandra uppskattning.
Genom att uppmärksamma den andra personen genom ett hej eller verkligen visa din uppskattning när du får hälp, får du den andra personen att tycka bättre om sig själv. Det i sin tur får dig att tycka lite bättre om dig själv. En win-win situation för alla. Vår största utmaning ligger i att acceptera de vi är och att tycka om oss själva mer. Med ett enkelt och innerligt hej eller tack så bidrar vi inte bara till vår egen utveckling utan även till att personer runt omkring oss växer och det blir därmed en roligare och bättre värld. Det börjar i kassan på ICA, på soffavdelningen på IKEA eller bland parfymerna på Åhléns.
Skrivet av bosselagom, 2017-07-15 17:31
Vad ska produceras? Hur ska produktionen gå till? För vem ska produktionen ske?
Ost……… (ett citat)
Jag hade förmånen att bli intervjuad av en journalist som berättade för mig om sitt nyårslöfte. Cheddarost är något hon verkligen tycker om men hon unnade sig för lite av den. Sagt och gjort gav hon sig själv nyårslöftet att äta mer cheddarost kommande år. Jag blev glad när jag hörde hennes löfte som var motsatsen till vanliga löften om att gå ner i vikt, träna mer eller äta mindre. Istället valde hon att ge sig själv mer av något som hon tycker om. Själv brukar jag inte ge mig själv några löften eftersom de skapar onödig stress. Ofta har ju löften sitt ursprung i något vi inte är nöjda med hos oss själva.
Nyåret är ju en start på något nytt, en chans att börja i nya spår och byta ut gamla vanor som man längre inte vill ha. Men vi har en tendens att sätta orimliga krav på oss själva istället för att ha en realistisk ambition. Jag ska gå ner i vikt, träna mer eller sluta röka är väl de klassiska löften som vi hör kring nyår. De är bra i sig, men de är sällan genomtänkta. Är tajmingen rätt, finns motivationen och vill jag överhuvudtaget det här? Det kanske finns något annat som är viktigare i mitt liv just nu?
Därför ger inte jag mig själv löften utan sätter upp mål och ambitioner som jag själv tror på. Gör en plan som jag följer. Jag visualiserar och manifesterar mitt mål och jobbar med det som finns hos mig som hindrar mig från att uppnå målen. Vilka mönster och sanningar har jag som håller mig tillbaka från att uppnå mitt mål? Varför vill jag uppnå mitt mål? Vill jag gå ner i vikt för att tycka bättre om mig själv? Är det inte bättre att ha som mål att tycka mer om mig själv i så fall? Att börja i rätt ände. Då blir det lättare att gå ner i vikt, träna mer, sluta röka, lära sig något nytt, prova en ny upplevelse eller göra den där resan.
Ofta baserar sig våra löften på våra brister eller något som vi inte är nöjda med. Något hos oss själva som vi inte vill ha och vi ger oss ett löfte att bli mindre dåliga. Därför fokuserar många av nyårslöftena och andra löften vi ger oss själva på vår otillräcklighet.
Har du inte klart för dig varför du egentligen vill ge dig ett löfte om något nytt, så ta reda på dina bakomliggande sanningar. De kan hjälpa dig att få det du egentligen vill.
Istället gör vi oss själva besvikna om och om igen genom att sätta upp mål eller ge oss löften om det där som vi aldrig riktigt uppnår samtidigt som vi fokuserar på det som vi inte är nöjda med hos oss själva.
Så tills dess tycker jag du ska unna dig mer av något som du mår bra av istället. Lova dig själv att läsa den där boken du länge velat läsa. Se den där filmen. Lär dig spela det där instrumentet, sjung i duschen eller varför inte något så enkelt som att du lovar dig själv att äta mer ost
Skrivet av bosselagom, 2017-09-04 12:40
Vill du sänka dina kostnader för bokföring. Hitta billig bokföring genom ecobook. Ta en gratis offert på hemsidan. Du får ett prisförslag snabbt och sänker förhoppningsvis dina bokföringskostnader genom ecobook
Skrivet av bokföring, 2024-03-11 12:57
Ekonomi är tolkning och tankar om hushållande med resurser. Det kan vara begränsade resurser i förhållande till totala önskemål och behov. (och mycket av det vill påskina hur vi ständigt skall lära oss att hushålla med de resurser, de tillgångar som finns.
I vardagligt tal avser ekonomi vanligen hanteringen av resurser genom en penningekonomi (som började i Persien för 1500 år sedan), men genom mänsklighetens historia har andra former av ekonomi, exempelvis naturahushållning existerat. Naturahushållning är ett ekonomiskt system där betalning till skillnad från vid penninghushållning sker in natura, det vill säga med varor eller tjänster i stället för med pengar. Idag finns det både större och mindre experiment med så kallad "time banking" som bygger på samma princip men där skulder och betalningar inte sker direkt men ackumuleras i en databank. Time banking är en modell om samverkan i grupper och nätverk. Modellen stödjer eller bygger socialt kapital i samhället genom att använda de resurser som varje människan har. Syftet är att skapa nätverk där alla kan medverka och där allt medverkande värderas lika. Time banking värderar tiden som behövs när man medverkar istället för själva innehållet. Att samtala en timme med en hemmabunden person är lika mycket värd som att ge en timme datorkunskap. Målet är att bidra till ett mer jämlikt, rättvist och socialt inkluderande samhälle genom att visa att människors tid är något som kan skapa förnyelse och en hållbar utveckling i samhället.
Skrivet av bosselagom, 2017-03-21 16:54