Lagom kreativ och obildad
Ödmjuk andli
Religiösa begrepp framkallas i människans hjärna vid fysiologisk eller psykologisk stress. Detta påverkar hjärnan att skapa ett räddande väsen eller symbol för att, i alla situationer, ”tillhöra” (om detta är ett ärftlig eller i barndomen skapat ”syndrom” tvistar forskarna om, men det tyder mest på det sistnämnda påverkan). Här finns också en form av krisberedskap, typ något vi jämförprisar, som oftast uppkommer då vi drabbats av vår första kris i livet.
Likväl som att man kan delta i firandet egna folkslaget religiösa ceremonier, utan att vara ”troende” (människor utan den här typen av stress, vilka tycks vara i majoritet), kan man också delta i andra religioners ceremonier för att uppnå den globala samhörigheten.
Det finns oftast en stor gemensam nämnare i de andra livsområden än den som är starkast fokuserad. Man har sin egen ledstjärna, sitt eget personliga ledarskap och sin egen tro. Man accepterar vetenskapen som människans sätt att utveckla det fysiska välbefinnandet och man accepterar det andliga som människans sätt att utveckla den inre tryggheten (liksom det mentala livsområdet).
Religionen har som en betydande faktor, makten att styra integrationen i vårt samhälle. Den får underkänt, och det finns inget alternativ som får godkänt!
Som vanligt; noteringar tagna ur sitt sammanhang; men det är bra att ha en bloggis att ordbehandla de upplysningar (tankarna och drömmarna) som tycks ha berört; och kanske (vem vet) det leder till en ökad förståelse.
Skrivet av bosselagom, 2010-04-23 11:40
Jag tror, att första religionen skapades dels för att kunna förklara det oförklarliga, och dels som du är inne på: Att skapa en inre trygghet. När vi är barn har vi vuxna att förlita oss på. Men vem skall man som vuxen förlita sig på som är så stor och stark att han kan ge den trygghet man suktar efter? Här är det att monoteismen kommer in: En allsmäktig Gud som inte krigar mot någon - annat än Satan, vill säga. Plötsligt har vi en duoteism: En god och en ond guddom - eller som jag uppfattar det: En ond och en ännu ondare. Just därför har många nordbor de senaste 25 - 30 åren experimenterat med buddhism, men även den japanska shintoismen för att skapa den miljö i sitt inre jag som ger ett harmoniskt liv. Av alla religioner, är det enligt min ringa uppfattning kanske buddhismen som kommer närmast det att ge en hållbar förklaring till den andliga delen av vår tillvaro. All intolerans, allt bigotteri och bristen på integration i samhället beror på människans psyke, mer än hennes religion. De finns två sidor: En som vill integration, och som gör allt för att det skall lyckas, och en sida som inte vill integreras eftersom de anser vårt samhälle för att vara lägrestående. I slutändan kokar allt ner till vad människan bakom allt svammel och all symbolik vill. Ett tankekors kan vara att supportrar från två olika fotbollsklubbar kan slåss så skjortan står rakt ut och (lös)tänderna skallrar med resultatet från senaste matchen som svepskäl. Sanningen är att de KÄNNER för att bråka. Sådan är denna apa som kallar sig människa :D
Skrivet av Bergatorparen, 2010-04-23 13:50