attes tankar, till vardags och på fest

Vi åkte vidare till Hawkes Bay och Gisborne. Sedan norrut via Rotorua till Mt Maunganui.

Rotorua -- Nya Zeelands turistigaste stad!

Efter New Plymouth körde vi den slingriga vägen till Taupo för att hoppa fallskärm från 4572 meters höjd. Riktigt skönt!

Kollade även in den ångande kokande leran i Craters of the Moon.

Morgondopp!

Det odlas en del bra viner här på Nya Zeeland. Sedan Christian introducerade mig till Pinot Grigio har det varit min absoluta favorit bland de vita druvorna. Här används det franska namnet Pinot Gris och jämfört med de italienska varianterna är de sötare och fruktigare, på både gott och ont.

Vi har varit runt till ett par vingårdar och smakat oss igenom deras sortiment men vi hann med långt ifrån alla så fler vingårdar får stå kvar på att göra-listan till nästa besök.

Vi kom upp till New Plymouth igen och testade surfen på Back Beach. Stannade en natt hos Tove och kollade in ljusfestivalen i stadsparken.

Lars letar laptop och hittade min Fujitsu Siemens S7110 Supreme till reapris hos Dustin.

Tio tusen är ju klart billigare än de 21 jag betalade för knappt 18 månader sedan. Till det priset kan jag bara ge ett tips: Köp!

Vi följe östkustens Surf Highway upp till New Plymouth och passade på att pricka in lite klassisk surf i Opunake.

Ja såhär har vi bott de senaste veckorna! Med havsutsikt! :-)

Efter några veckor på sydön tog vi färjan tillbaka till nordön och Wellington. Bilen kokade men vi tog oss till Saras systers hus dit vi var inbjudna. Sara som jag lärde känna sist jag var i NZ är för tillfället hemlös men vi var mer än välkomna att bo med henne hos hennes syster.

Vi stannade ett par dagar i Wellington, gjorde stan, målade Saras systers hus och njöt av sommaren med BBQ på terrassen.

Wellington är huvudstad och därför rätt uppfixad med fint museeum och botanisk trädgård. Sedan vidare norrut till Feilding där vi blev inbjudna till Saras mamma på fika. Vi fyllde bilen med färskpotatis och citroner från den lilla trädgård hon har bakom huset.

Visst är det härligt med människor som engagerar sig ideellt. Det finns så mycket bra man kan kämpa för. Miljön. Fred. Bekämpa fattigdomen. Eller som den här tjejen som jag hittade på en gata i Christchurch:

Hon kämpar för att legalisera barnaga. Eller om hon själv uttrycker det: Rätten för föräldrarna att själva välja huruvida de ska slå sina barn eller ej.

Efter jag påpekat att en sådan lagändring skulle strida mot FNs barnkonvention (som hon iofs aldrig hört talas om) ville hon inte vara med på bild.