My So Called Life

Insåg till slut att jag antagligen inte kan leva utan bloggandet.. Så jag startade en NY blogg! Ni som vill besöka mig får gärna göra så på:
http://letigre.bloggsida.se/

Känns så nu. Det är dags att börja samla alla inläggen jag skrivit här och lägga dem i min hemliga mapp under titeln "2007 - handlingen år". Det blir den tredje filen med nerladdade blogginlägg som hamnar där. Jag är nu uppe i ca 1,4 miljoner ord av högst personligt och utelämnande bloggande. Men nu känner jag att det är dags att lägga ner verksamheten. Som ett led i min egenterapi kommer jag att göra ett ärligt försök att sluta exponera mitt inre för främlingar. Jag har nu på morgonen laddat hem ett par olika dagboksapplikationer till min desktop, kanske mår jag bar av att kunna vara totalt öppen och ärlig och skriva en riktig privat dagbok istället? Säkert kommer jag att få en massa återfall och spilla ut en massa känslor på det världsomspännande nätet men som så mycket annat i livet är det här en process, det får ta den tid det tar. Men jag har bestämt att jag aldrig mer ska behöva såra eller bli sårad pga att innehållet i mina bloggar hamnar i fel händer....

Eftersom vi under dessa två förvisso mycket intensiva månader hitills bara skrapat på ytan av vad som komma skall de närmaste två-tre åren så kan jag ganska enkelsidigt endast bygga upp en behandling av mitt självföraktsproblem baserad på basal beteendeterapi. Och det ska jag göra i morgon, så missa inte nästa avsnitt ;)

Men NU ska jag sova ut efter endast 1,5 timmes sömn de senaste dygnen pga en mycket vild och mycket våt maskerad som involverade i stort sett oavbruten spanking, kopiösa mängder tequila, trillande i dolda fallluckor, allsång, dansande i ring, seminakenhet, efterfestande, övernattning hos söt manlig klasskompis och (för)frysande om min stackars rumpa eftersom jag var iförd instutionens i särklass kortaste kjol. Bildbevis finns (det gott om).

Om nu snyggingen på andra våningen här över tillåter mig att sova vill säga, verkar som om han har fest - igen. Men så trött som jag är lär det inte bli något större bekymmer. Gäsp.
Hörs te möra!

Enligt behavioristerna så är naming not the same as solving. Fine. Men viss lättnad kan väl en diagnos ändå skänka en individ som lidit gränslöst av något oförståeligt inre monster??

Jag har hittat störningen som jag skulle stämpla mig själv med nu. Voila:

Body dysmorphic disorder (BDD) is a mental disorder that involves a disturbed body image. It is generally diagnosed in those who are extremely critical of their physique or self-image, despite the fact there may be no noticeable disfigurement or defect.

Most people wish they could change or improve some aspect of their physical appearance, but people suffering from BDD, generally considered of normal appearance, believe that they are so unspeakably hideous that they are unable to interact with others or function normally for fear of ridicule and humiliation at their appearance. They tend to be very secretive and reluctant to seek help because they are afraid others will think them vain or they may feel too embarrassed to...

.. har kommit över mig. Vaknade i morse med en tyngd över mig, bara så där. Har varit nära gränsen sen hela dagen. Lade mig nästan ner på golvet och grät idag när jag inte hade råd med en sallad på bibliotekets kafe. Sen har jag undvikit kontakt med människor och mest kännt mig hopplös. Otymplig och opassande och allmänt omöjlig att tycka om.

Blä. Kanske är det "time of the month" eller något kosmiskt fenomen, eller kanske Seasonal Affective Disorder. Who cares. Not me. Jag vill bara gömma mig under mina täcken och aldrig komma fram igen.

Jag är så grymt sugen på att skaffa råttor. Dessa charmiga, energiska, intelligenta och otroligt kärvänliga små djur är något av en storfavorit hos mig. Katter trumfar dem bara precis och om det inte var en sån stor risk att ha både ock skulle jag redan haft en stor hög bur i vardagsrummet med två eller tre små råttispojkar i! Men med tanke på de sorkar, möss, fåglar och mullvader som regelundet släpas hem av min spinnande tjockis till sängkamrat så kommer det nog inte ske på många år.
MEN JAG VILL!!

Idag har varit ännu en fin dag. Jag och barnen åkte in till stan och träffade ett par klasskompisar. Bla den nyblivna ensamma mamman och hennes två barn på två och fyra år. Studentnationernas fik överträffar allt! Stor ciabatta med typ en hel brieost och mängder av grönsaker, två enorma chokladbollar, en maffig bit chokladkaka och en kopp te för under 50 spänn.. Riktigt goda och högklassiga grejjer till löjligt låga priser! Nya ensamma mamman och jag gick med ungarna...

Idag har jag och barnen slappat i pyjamaserna hela dagen. Vi hjälptes åt att städa det som inte hanns med igår, vårt hem var verkligen på gränsen till en hälsofara efter en intensiv vecka av internat, bröllop och tentaplugg. Sen har de fått leka fritt med barbies och utklädning och what have you not medan jag har vikt tvätt och gått genom viktiga papper. Sen kom morfar med fästen och jag fick äntligen upp gardiner i sovrummen! Mitt lilla skolåderum är så otroligt mycket mysigare nu, de fläckade och sönderslitna tapeterna till trots. Fick upp lite kort och tavlor på väggarna här inne också och nu är det verkligen mysigt. Också barnens rum fick ett lyft men deras tapeter är ju ännu värre så helt nöjd är jag inte.

Sen klädde vi på oss och begav oss till affären där vi under mycket högtidliga former införskaffade Le LördagsGodis. Sen hem igen där sagda godis konsumerades i olika rask fart. Dotter på ca 2,3 sekunder och son på ca 3,2 timmar.. :P

Efter mysig...

Usch vad jag hatar att vakna ur fina drömmar till min mage och mina lårs existens. I morse kom barnen och slogs om vem som skulle få ligga närmast mig och det första jag tänkte när jag kom upp ur sömnens värme var verkligen "blä, vad jag är fet och ÄCKLIG". Shit. Nu har det gått för långt. Dags att verkligen verkligen verkligen göra någonting åt det! Innan jag utvecklar bulimi måste jag ta tag i detta på ett hälsosamt sätt.

Så jag ska göra ännu ett försök att börja viktväkta. Det funkade ju så otroligt bra efter att dotter föddes, då gick jag ner 20 kg till lite mindre än det jag väger nu. Då borde jag kunna gå ner tio kilo till! Har börjat äta tabletter som sväller lite i magen så att man känner sig aningen mättare vid varje måltid också. Och så ska jag hämta tider för spinning och annat från hälsohuset som ligger här på gatan.

Jag kan fixa det här. Jag ska gå tillbaka till den där kroppen som jag visste var fin. Och när jag gjort det...