En bra gratis blogg
Lista bloggar Om Bloggis
Skapa konto Logga in

My So Called Life

Nu har jag hittat "min" störning!

Enligt behavioristerna så är naming not the same as solving. Fine. Men viss lättnad kan väl en diagnos ändå skänka en individ som lidit gränslöst av något oförståeligt inre monster??

Jag har hittat störningen som jag skulle stämpla mig själv med nu. Voila:

Body dysmorphic disorder (BDD) is a mental disorder that involves a disturbed body image. It is generally diagnosed in those who are extremely critical of their physique or self-image, despite the fact there may be no noticeable disfigurement or defect.

Most people wish they could change or improve some aspect of their physical appearance, but people suffering from BDD, generally considered of normal appearance, believe that they are so unspeakably hideous that they are unable to interact with others or function normally for fear of ridicule and humiliation at their appearance. They tend to be very secretive and reluctant to seek help because they are afraid others will think them vain or they may feel too embarrassed to do so.

Ironically, BDD is often misunderstood as a vanity driven obsession, whereas it is quite the opposite; people with BDD believe themselves to be irrevocably ugly or defective.

BDD combines obsessive and compulsive aspects, which links it to the OCD spectrum disorders among psychologists. People with BDD may engage in compulsive mirror checking behaviors or mirror avoidance, typically think about their appearance for more than one hour a day, and in severe cases may drop all social contact and responsibilities as they become homebound.

Jag är besatt av speglar. Antingen använder jag varje skyltfönster, metallyta eller bildörr till att kritiskt granska min profil, rumpa, mage etc eller så går jag extremt långt för att undvika minsta lilla skymt av mig själv. Jag mår fysisk illa, blir rent utsagt KRÄKFÄRDIG, och drabbad av stark ångest av att bli fotograferad. Jag avskyr min kropp till den grad att det mer och mer inkräktar på mitt dagliga liv och jag känner att snart måste det åtfärdas men kan aldrig någonsin nämna detta för någon i min omgivning eftersom jag är livrädd att bli förlöjligad. Tro mig, att jag skriver om saker här innebär inte att jag någonsin skulle avslöja det för en levande själ i mitt verkliga liv.

BDD, that's me.

Ok, nog klagat. Har pluggat behaviorism hela kvällen och ska nu ta ett snabbt bad innan sovdags. I morgon är det mera plugg och sen psykologi-institutionens insparksMASKERAD! Ska bli så jävla kul!!
L8rs

Skrivet av Tiger_Lily, 2007-10-11 22:36

Viktigare: Hur blir du av med din BDD?

Skrivet av lilla_Py, 2007-10-12 11:51

Jaaaa. I nästa avsnitt vill vi läsa om behandlingen, hur du ska göra för att slippa spegel-tittandet. Bara fortsätta läsa....

Skrivet av Drottningen, 2007-10-12 19:22

*skratt* Det ÄR visst inte bara bra att läsa mycket - kan skapa lättare former av hypokondri också....;P

Skämt å sido har jag läst en hel del om BDD och har du det har du en ultra-mild form, babe. De som verkligen lider av BDD är så fixerade att precis hela livet och vardagen styrs av detta. I varje liten detalj...det är en verklig psykisk störning, av djupare slag....

Oxå jag kan skriva under på din berättelse om kameror, skyltfönster/speglar, äcklet, oviljan att berätta, skammen inför dessa känslor som känns som en alien invaderar mina tankar, så ovälkomna och så lite i fas med mitt rationella jag. Jag lever med det du beskriver varje dag - och skäms som en hund över min ovärdiga fixering vid min kropp. Tror mig, det är inte ngt jag bara säger, jag känner verkligen igen mig i det du skriver!

Men inte är det BDD jag har. Den enda väg framåt för mig på detta område, och vilka pyttesteg jag tar och vilka bakslag jag får, det är att jag börjat att på allvar ta itu med min urusla självkänsla och totalkvaddade självbild - som skadats på många sätt sedan tidig ålder. Ja, som aldrig riktigt fått en chans att utvecklas som den ska. Där har jag hittat svaret - för mig har det inte gått att hitta några "genvägar" i form av stämplar eller diagnoser.....och det går faktiskt framåt, om än vansinnigt sakta....

Älskar dig!

/E

Skrivet av Erindriel, 2007-10-13 15:36

Kommentera:

Signatur:
Skriv här:
Vad heter Pippis författare i förnamn (stor första bokstav)?