My So Called Life

Jag är ärligt talat efter två månader fortfarande fascinerad över att få posten inslängd på hallgolvet, det är de små sakerna i livet... Och idag låg det dessutom ett mycket efterlängtat besked där på dörrmattan - avsändare försäkringskassan. Äntligen har de bestämt sig för att jag nog trots allt har rätt till bostadsbidraget!!! Yippie! Den 14/9 kommer det att sättas in 3200 gudomliga kronor på mitt konto och samma dag ska jag fixa barnvakt och skjuts och åka till willys och länsa butiken på matvaror. Längtar mig fördärvad efter god mat, längtar efter potatis och kött och GRÖNSAKER och massor av frukt och såser, inte minst den så underskattade ketchupen! Alla dessa lyxvaror som snart ska komma att finnas i vårt kök igen! Om bara tre dagar. 72timmar. Inget mera havregrynsgröt och vattenblandad mjölk till frukost, lunch och mellanmål (AVSKYR havregrynsgröt). Inget mera tiggandes av bröd till matsäckar. Inget mera leta förgäves i skåpen om kvällarna. I alla fall inte inom en nära framtid. yay!!

Jag orkar aldrig skriva numera. Det händer så mycket hela tiden och jag är så upptagen. Det är bara bra. Mitt liv är nästan perfekt nu. Det enda som saknas är lite ekonomisk stabilitet och kanske möjligen någon att dela det perfekta med. Med de två sakerna är petitesser just nu. Vi har det så otroligt BRA, jag och mina fantastiska barn. Igår låg jag bredvid dottern när hon hade svårt att sova och vi raddade upp allt som var underbart och roligt i våra liv, utan inbördes rangordning:

* Dotterns skola som hon älskar så häääääär mycket (måtta rejält med armarna)
* Sonens dagis som han trivs så bra på
* Lägenheten som är så fin och som har ett riktigt kök och stor hall och är bara VÅR
* Min skola - som är det näst bästa som någonsin hänt mig (efter kidsen såklart)
* Att vi bor så nära mormor och morfar
* De enorma mängder fina saker, kläder och leksaker vi har, för mycket egentligen
* Vår fantastiska samling vänner och familjemedlemmar
* Att vi är så friska alla tre
Och sist men absolut inte minst vår familjs slogan: ATT VI HAR VARANDRA

Vi tre klarar vad som helst tillsammans.

Idag har jag haft en otroligt lärorik och stimulerande föreläsning om motivation och emotion. Så fascinerande och intressant. Har dugga på detta på fredag. Nu ska jag leta reda på någonting som går att äta. Gissar att det blir något slags hopplock av en bit nästan utgången ost, en förtorkad brödskiva jag hittade i botten av brödburken (brödrosten är min bästa vän) och det sista ägget vi har kvar. Sen ska jag gå genom alla skåpen en gång till och se om jag kan lyckas få ihop något slags plan på hur jag ska ge barnen mat i 2,5 dag på de udda varor som finns. (tex två dl fullkornspastaskruvar, mjöl, bakpulver, en halv rödlök, en halv morot, 3dl mjölk - blir 6 om man blandar med vatten och påse frusen broccoli) Det ska nog gå. Sen ska jag plugga.

Livet är fantastiskt! Och om det inte är det så prova att ta en penna mellan tänderna (i sidled så den trycker mot kinderna på vardera sida)och tryck in den så djupt som tillåts. Detta får kroppen att tro att du ler och framkallr en svag känsla av glädje. Tar du den istället mellan läpparna får du motsatt effekt. Sug på den du.

So long, suckers!

Skrivet av Tiger_Lily, 2007-09-11 12:58