My So Called Life
som en jävla klocka! (yippi)
Helt OTROLIGT! En enda vecka i total avsaknad av stress och knuten som jag spenderat månader på att bygga upp bara löser upp sig på ett nästintill magiskt sätt!
Jag tappar inte tålamodet varannan minut, min magvärk har så gott som utplånats, jag har inte bråttom med precis varenda liten vardagsyssla, jag hinner känna dofter, lyssna på ord, andas.
Och dessutom har (som jag precis till min stora lycka upptäckte) min kroppsliga balans återställts!! 28 dagar på pricken! Som det ska vara! Är så nöjd och belåten. Inget oönskat J-foster i livmodern, ingen knut i magen, inget tryck över bröstet (jag hade glömt hur det kändes att andas fritt!) inga orosmoln på himlen (förutom förlupna pappan men han ska inte få rubba mina cirklar) bara den gamla vanliga regnfyllda varianten. Nu är jag verkligen på väg.
(Och om jag hittar tillbaka till den fina lägenheten på fjärde våningen med den underbara sängen och den långe mörke mannen under mitt besök i Småköping, ja då ska jag fan ladda med tredubbla kondomer.)
Dessutom förklarar detta varför vågen stod på minst två kilo mer än jag hoppats på (och varför jag känt mig som en marsande katthona). Och det kan se bra ut i viktnedgången att börja under en hormonstinn svullnadsvecka. yay!
Jag fattar inte hur jag någonsin kunnat må dåligt när jag har så många som verligen älskar mig och uppskattar mig. Jag får så otroligt mycket kärlek hela tiden och det verkar tydligen som om en hel drös människor helt enkelt inte kan överleva utan mig. De mest oväntade folk ringer, messar, mailar och plingar på msn dygnet runt och bara överöser mig med bekräftelse. Jag har nog aldrig insett att jag är så viktig i människors liv. Det känns ovant men helt jävla underbart. Jag kan (kanske) vänja mig vid att vara älskad..
Nu ska jag krypa ner i mitt första bad någonsin i nya lägenheten och fortsätta mitt dedikerade arbete med att få den här rostiga gamla skorven som är JAG på rätt köl.
=)
Skrivet av Tiger_Lily, 2007-07-12 22:13
Kommentera: