En bra gratis blogg
Lista bloggar Om Bloggis
Skapa konto Logga in

My So Called Life

midsommar piss-sommar

nej, inte så. Jag tycker om midsommar, tycker bara det är en aaaaaning överskattat..

Men people.. jag är officiellt återfallsförbrytare!! Jag hamnade hemma hos J igår på någon slags spontan fest. Det var P som drog dit mig och det var jag och en massa grabbar. Hur kul som helst. P drog in mig i ett tequila-race som slutade med att han fick skeppas hem. Jag vann och slapp häva i mig den 8:e shotten. Nice.

Sen sitter vi, jag och J, framför datorn och laddar hem världens bästa danslåt genom tiderna (Deliriums "silence" med Sarah McClaughlan - checka den) och kikar på årets line-up på arvika.. så plötsligt kysser han mig. Bara så där. Och sen var jag så klart fast. Sen satt vi tätt ihopsnörja i hans mjuka härliga fåtölj och spelade tv-spel. Eller han spelade mot grabbarna och jag pillade på hans mage. Den är fin. Sen drog alla utom en av folket hem och den siste somnade på soffan. Och det var liksom självklart att jag skulle stanna, jag börjar känna mig hemma där hemma hos honom nu efter alla besök. Vi hade lite fyllesex som var ok, inget himlastormande men rätt mysigt. Sen GOSADE vi och jag somnade med ansiktet gömt i hans halsgrop.
Himmelrike.

Vaknade vid åtta av ett sms, spenderade en lång och förvirrad stund med att leta efter min mobil. Sen kröp jag tillbaka ner i sängen och efter lite bökande och tjuvkikandes på sovande J och messande somnade jag om. Sen sov jag där jämte J till klockan var ELVA!! Helt underbart. Om jag är trygg nog att sova bredvid en kille så är det illa alltså. Sen vaknade han och öppnade sina bruna ögon och log det där sneda leendet. Jag kom på mig själv med att sakna håret han hade när vi först träffades - då han vände min värld uppochned. Innan jag hittade kylan. De där testarna som föll ner i hans ögon. Men även med håret kortkort smälter han mig.

Fast jag spelade cool förstås. Men inte för cool. Inte avståndstagande, men inte heller. Jag tror jag hittade balansen som passar den här outtalade dealen vi har. Friends with benefits.
Me NOT like.
Jag vet inte vad jag vill men jag vet att jag INTE vill att någon annan ska röra honom. Jag bad C sprida ut att han har syfilis, och gonorré också, kanske lite klamydia. Om inte jag kan få honom så ska ingen annan få honom heller.. typ.

Men saken är den att två faktum kvarstår och skaver på mig och går inte att komma undan.
1: Jag flyttar 35 mil från honom om åtta dagar.
2: Han är inte intresserad på det sättet.

Fan.. jag kämpar med att hålla mig själv i schack här. I morgon ska han komma hem till mig tillsammans med ett halvdussin andra pojkar och festa. Nej.. jag KAN inte ligga med någon som jag har känslor (om än outforskade och osäkra) för om och om igen och ända förbli kall. Jag håller locket på men det börjar koka i kastrullen typ. Konstig liknelse, men ni fattar.

Undrar vad han känner? Antagligen vill han inte ens känna efter. Jag är inte världens kap direkt.

Borde duscha, men jag har hans doft på min hud. Suck. Nej.. ska återgå till min ensam-hemma-midsommar. Ska flyttstäda skåp och frys och packa kartonger. Yippie.

Mmmm... vill spendera dagen i min säng med Honom.

Skrivet av Tiger_Lily, 2007-06-22 12:32

Du och dina kärleksbekymmer, hahahah att du ooooorkar, jag fattar inte.

Själv så hade jag faktiskt en riktig trevlig lördagkväll och natt...inga personliga detaljer som du....

Va rädd om dig gumman.
kram
/Johan

Skrivet av masen, 2007-06-23 09:54

"Friends with benefits", som du kallade det, kan vara jäkla hårt ibland. Man vill ha mer samtidigt som man inte vill göra det för komplicerat.
/Ellen

Skrivet av Frontier, 2007-06-23 10:34

Kommentera:

Signatur:
Skriv här:
Vad heter Pippis författare i förnamn (stor första bokstav)?