My So Called Life
Sju dagar är ett år är en vecka
Mycket inre konflikter just nu. Kan inte förstå hur fort saker förändras ibland. Veckans dagar har varit som månader och mina känslor har skiftat så vansinnigt snabbt fram och tillbaka att jag känner mig yr i huvudet. Det är bara en vecka sen jag studsade på rosa små moln över J och nu känns det så platt. Sådant är livet, det går antingen så outhärdligt långsamt att varje sekund känns som en livstid eller så rusar det förbi som en manisk karusell utan bromsar.
Det påminner mig om de där sönderslitande veckorna då Det skedde förra hösten. Jag minns ett ögonblick då jag satt och scrollade genom bilder på datorn och hittade ett kort på mig och M där vi står sammanflätade vid någon bar med läpparna klistrade mot varandra, förevigade i någon slags lycka. Jag minns hur bilden skar i mig som glödgade knivar, för jag var så LYCKLIG på den, lycklig och sorglös och sammanflätad med någon jag tyckte om. De var tagen bara två veckor tidigare men då jag satt där var jag inte lycklig, jag var på gränsen till ett psykiskt sammanbrott och det fanns ingenting att le åt längre.
Sådant är livet. Situationen idag är långt ifrån desperat, men ibland fyller det mig bara med vanmakt, att jag inte kan styra vad som sker. Även om jag faktiskt valt att ha det så. Jag har ju valt att låta livet strömma fritt omkring mig, för trots att man får ta fan så mycket smällar så får man också en otroligt intressant resa. Väl värt alla bulor och ärr!
Lunchade med pappan och hans nya tjej idag, det gick ganska bra. Jag försökte att släppa lite på den distans jag så omsorgsfullt byggt upp till honom under de senaste åren. Hon verkar väldigt gullig, måste säga att han gjort ett bra kap den här gången! Det känns jätteskönt.
Barnen är hemma igen och det känns alltid bra. Fast E gjorde mig grymt besviken idag då hon och hennes kusin gick till affären själva utan tillåtelse. De är bara 5 år och det är ganska långt. Hon har visat att jag inte kan lita på henne och det gör mig ledsen.
Dessutom har jag fått två nya insikter idag:
1: jag är livrädd inför min flytt, på gränsen till att jag ångrar mig så jävla tokhårt!!
2: Det är så jävlans helsikes KUL att gunga!! Gungade så högt att jag fick höjdskräck idag på lekplatsen med barnen..
That's it for now. Byebye
Skrivet av Tiger_Lily, 2007-04-29 22:32
Kommentera: