Ensamvargen berättar
Välkommen hit :). Här följer ni en jordnära person med en trogen hund vid sin sida. Mitt liv har ofta pendlat upp och ner, men i 5 år levde jag i hemlighet med mina extrema psykiska problem och tankebanor. I slutet av februari 2011 tog jag steget att söka hjälp då nästintill inget var bra eller kul längre. Om ni bläddrar tillbaka i bloggen innan dess kommer ni träffa på en vilsen deprimerad människa – det är min historia. Längre fram och i nutid läser ni mer om mina tankar om livet idag då jag inte längre befinner mig speciellt mycket inom vården. Jag nämner aldrig några namn i min blogg då jag inte vill att någon ska känna sig personligt träffad och då jag själv vill vara anonym.
Din familj och dina släktingar.
Dina vänner som funnits där och tänkt på dig många gånger.
Allihopa bryr sig förmodligen om dig så otroligt mycket mer än du tror.
Inse det innan det är för sent.
Och ta reda på vilka de äkta människorna i din omgivning är. De som du alltid vet var du har och som snarare ger dig energi än tar den ifrån dig. Som tror på dig. Som stöttar dig för den du är. Som finns där när du behöver dom som mest. Ägna mer tid till människorna med stort M.
Visa hela (0 kommentarer)
Man får se det från den positiva sidan;
Lukten av nyhuggna träd, doften som slår allt och ger en rena lyckoruset :)
Visa hela (0 kommentarer)
You should know you're not on your own
These secrets are walls that keep us alone
I don't know when but I know now
Together we'll make it through somehow
(together we'll make it through somehow)
Visa hela (0 kommentarer)
In the '70s they blamed Dobermans,
in the '80s they blamed German shepherds,
in the '90s they blamed the Rottweiler
and now they blame the pitbull.
When will they blame the humans?
Visa hela (0 kommentarer)
http://bloggis.se/TheSecretPerson/110058 (mitt inlägg vid samma tid förra året)
Förra året gav jag mig själv ett löfte om att söka hjälp för mina psykiska problem. Målet under 2011 var att få ett konstaterande av en läkare. Inom parentes skrev jag också att jag skulle berätta hur det låg till för några av mina närmaste och att eventuellt söka hjälp och börja arbeta på problemet.
Det där är ju historia nu. Det känns nästan så. Det känns så långt borta, men ändå så nära. Jag berättade bara om problemen för en enda person. Det var också den personen som suttit med ett antal gånger i väntrummet under våren. Tack till dig, även om du med största sannolikhet aldrig kommer att läsa det här. Ditt stöd var en lättnad att ha!
Planen var att erkänna problemen för fler men jag kom aldrig tillskott och med tiden som gick kunde man efter ett tag inte direkt prata om ”problem” ifråga. Jag mår ju faktiskt bra nu. Visst, jag kommer alltid att behöva hålla koll på mig själv och mitt mående, jag har kontakter inom...
Visa hela (0 kommentarer)
No, this is not the time or the place for a broken hearted
'Cause this is the end of the rainbow
Where no one can be too sad
No, I don't wanna leave, but I must keep moving ahead
'Cause my life belongs to the other side
Behind the great ocean's waves.
Chorus:
Bye bye Hollywood Hills, I'm gonna
Miss you, wherever I go I'm gonna
Come back to walk these streets again
Bye bye, Hollywood Hills forever.
Thank you for the morning walks on the sweet sunset
And for the hot night moments
For the fantasy in my bed
I take a part of you with me now and you won't get it back
And a part of me will stay here, you can keep it forever, dear
Wooaoo...
Chorus:
Bye bye Hollywood Hills, I'm gonna
Miss you, wherever I go I'm gonna
Come back to walk this streets again
Remember that we had fun together.
Bye bye rodeo girls, I'm gonna
Love you, wherever I go I'm gonna
Come back so we can play together
Bye bye, Hollywood Hills forever.
Long distance love doesn't work
All the miles in...
Visa hela (0 kommentarer)
8 timmar på jobbet.
1,5 dit och hem.
5 timmar framför tv:n, datorn eller telefonen.
Handla 20 min.
Laga middag 12 min.
Som vi sen äter på en kvart.
Inte konstigt att vi alltid längtar till tid tillsammans.
För mig är det inte dagarna som passerar. Det är dagarna du minns.
Visa hela (0 kommentarer)
För ett år sedan hade jag inte haft en chans av att klara av det här. Visserligen hade jag turen att ha en bra dag i dag, jag vaknade verkligen på rätt sida och var positiv redan från början.
Men ändå: Jag var kolugn, hanterade frågor bra, pratade, kunde fråga folk om saker och ting, säga mina åsikter och hålla konversationer levande utan ansträngning. Jag spelade till och med spel med en person som jag i hela mitt liv ogillat väldigt mycket!
Allt det här är för många en självklarhet. Men för mig vid samma tid vid förra året var detta allt annat än självklart. Så till mig själv säger jag: Bra jobbat!
Än har jag inte slutat förvånas över det helt slående resultatet. Kort sagt:
Jag lever igen.
Visa hela (0 kommentarer)