Linda Lustlig

Då sitter man då här igen, måndag morgon. I morse ville jag inte gå upp, det var så varmt och härligt under täcket. Nattens sömn har varit sådär, jag har försökt räkna ut sidorna på olika trianglar i sömnen vilket inte direkt är rogivande. Jag måste försöka sluta räkna matte så sent på kvällarna!

Helgen har varit skön, en sådan lagom lat helg som man behöver emellanåt. Den inleddes på fredageftermiddagen med en intressant disputation på KI, en kollega som gick upp med sin avhandling. Detta avslutades som sig bör med mingel och champagne, så helgen började redan innan jag gick från jobbet. Väl hemma blev jag överaskad med mer champagne, en flaska som ägaren gärna ville dricka upp innan den glömdes bort. Kan en helg börja bättre än med champagne?

Lördag och söndag firade jag vänner som fyllde år, ett tvillingpar som fördelade upp sitt firande så den ena firade med vin och mingel på lördag kväll och den andra med mack-fika på söndagen. Så det blev...

Jag lyckades överleva gårdagen utan större problem, det blev helt enkelt bättre efter att jag bloggat av mig lite. För er som är nyfikna kan jag meddela att min stegräknare till slut hamnade på nästan 12 000 steg, och då har jag inte räknat in de steg jag gick till jobbet.

På torsdagskvällar läser jag en kurs i matte D, och för er som undrar kan jag säga att det är väldigt svårt att läsa matte D när det var 12 år sedan man såg en mattebok senast. Jag har i princip glömt allt vad minsta gemensamma nämnare, vanliga areaberäkningar och andragradsekvationer heter. Det där med omvandlingar och flytta siffror till olika sidor om lika med sträcket är också väldigt ringrostigt (eller, min kompis försöker säga att man faktiskt inte flyttar något, utan man lägger till på båda sidor).

Förra veckan var jag riktigt arg och ledsen när jag kom från min mattelektion, jag fattade ingenting och tyckte att den där Enhetscirkeln var rena hebreiskan. Jag har dock haft mycket bra...

I dag är en sådan där dag, då man inte skulle ha gått ur sängen. Och en sådan dag då man inte ville gå upp ur sängen heller för övrigt.

Jag sov dåligt i natt, jag skrev projektplan halva natten. Alltså jag satt inte uppe och skrev projektplan, utan jag drömde att jag skrev projektplan. I och för sig så säger man att drömmar hjälper till att sortera bland tankar och känslor, när det medvetna slår av så jobbar det omedvetna fortfarande med problemen. Men jag tror inte mitt omedvetna är så bra på att skriva projektplaner, så det enda jag fick ut av det var dålig sömn.

När jag sedan vaknade så var jag på ett hiskeligt humör och hade ont i huvudet. Luffsade runt i lägenheten med så lite ljus som möjligt för att göra tillvaron lite lättare. Läste till och med morgontidningen med hjälp av en liten fönsterlampa tills min käre man kom och tända upp lite mera.

Trevligt frukostsällskap och en bit hembakt bröd fick mitt humör att stiga, och när jag åkte iväg...

Vad gör man när man är jäkligt less? I dag lessnade jag ur totalt på mitt forskningsprojekt som det verkar gå troll i. Saker och ting verkar fungera just precis så man ska tro att det går att göra något åt det, och sedan när man har lagt ned en arbetsdag på dem så är man fortfarande kvar i stadiet att det "nästan" funkar. Så har jag nu haft det i ett halvår. Jag har varit kreativ, jag har i perioder jobbat hårt, jag har varit över till USA i två omgångar - men fortfarande fungerar det inte som det ska. Och jag som trodde att allt var klart att börja testa med när jag hoppade på projektet i augusti.

Men men, jag gissar att vi alla lessnar ur förr eller senare på något. Jag har klarat mig ett halvår utan att göra det. Så vad gör man då när man lessnar ur? Jag beklagar mig för mina rumskamrater och för de första vänner jag lyckas få tag på. Sedan åker jag hem tidigare och svänger förbi stans bästa godisbutik, Birkagott, för att köpa en lagom stor påse färskt...

Jag hoppas ingen har blivit orolig för att det varit så tyst från mig ett tag. Jag har inte störtat i havet eller något sedan sista inlägget, utan avslutade mitt besök i LA med en låååång mötesdag och ett besök på en flådig restaurang där det fanns anställda som parkerade bilen - Ciudad hette den och låg mitt i Downtown. Rekomenderas!

Flygresan hem gick också bra - det tar ju 15 timmar plus transfer till och från flygplatsen så det frestar på. Och resan börjar på morgonen i LA och avslutas nästa morgon i Stockholm lokal tid. Onsdagen som jag kom tillbaka var en jobbig dag, jag åkte direkt från Arlanda till Karolinska Institutet för att närvara på ett heldagsexaminationsseminarium. Som jag så klart inte fick godkänt på utan måste komplettera! Men men, det är bara att bryta ihop och gå vidare.

De två veckor som gått sedan jag kom hem har hållit ett vansinnigt tempo. Jag började i min nya roll som projektledare på halvtid (den halvtiden...

Nu har jag varit helt ensam hela helgen. Alltså, jag har inte suttit i en isoleringscell (som ni säkert märkt när ni läst min blogg, jag befinner mig i en miljonstad) men jag har inte haft sällskap av någon jag känner. Ikväll har jag stundtals verkligen känt mig ensam, på ett negativt sätt, men mestadels har det varit en trivsam upplevelse.

Jag är inte van att vara ensam, det händer inte så ofta. Eller, det beror ju på vad man jämför med. Jag kan i alla fall inte minnas när jag var på egen hand så här länge i sträck utan att umgås med någon jag känner. Jag har ringt min man ett par gånger, och pratat med mina föräldrar ett par. Men i övrigt varit helt själv.

Många människor flyr ensamheten, och jag förstår verkligen det om ensamheten är det man upplever mestadelen av sin tid. Ensamheten tvingar en att umgås med sig själv och sina tankar och känslor, att möta sig själv.

På sätt och vis upplever jag att jag har umgåtts med mig själv de här dagarna, och...

I dag var det en varm dag i LA, ovanligt varm för säsongen om jag förstått det rätt. Skulle gissa att det var en bit över 20 grader i skuggan, en perfekt dag för ett besök på stranden med andra ord.

Vattnet här är inte direkt varmt, det är nog en stark underdrift att säga så också. Vattnet här är helt enkelt svinkallt, speciellt på vintern (som det är nu). Gick ut en bit på stranden för att känna på vattnet, och fick bita mig i tungan för att inte skrika högt när vattnet nådde mina stackars fötter. Men de som såg mig från stranden skrattade nog gott åt mina grimaser.

Det var väldigt lustigt att se hur olika människor hade klätt sig. Vissa låg med badkläder och solade, andra låg fullt påklädda med luvtröja och keps och såg ut att sola (fast det kan de ju omöjligt ha gjort - och nu pratar jag alltså inte uteliggare som tagit sovmorgon utan folk med solstol, bok osv). Badvakten hade shorts och vindjacka, och såg...

I dag har jag ägnat dagen åt att ta hand om mig själv. Ambitionen var från början att ta sovmorgon men jag vaknade strax efter sju och kunde inte somna om. Så istället köpte jag två cookies i varuapparaten snett utanför mitt hotellrum och satte mig i sängen med laptoppen i knät för att läsa mail från nära och kära och slösurfa i största allmänhet. När jag framåt tiosnåret tröttnade på det så snörade jag på mig springskorna och tog en lätt jogg på en halvtimme i närområdet. Att springa på semestern är en bra vana som jag jobbat in ganska bra. Att springa är ett bra sätt att se omgivningarna då man kan avverka en längre sträcka än när man bara promenerar. Och det kräver ingen extra utrustning förutom ett par bra skor.

Efter springturen belönade jag mig själv med en lång och härlig dusch och därefter brunch på IHOP. Pankakor så klart, med nötter och någon form av nougatpluppar på och i pankakan. Det var verkligen en härlig brunch -...