Linda Lustlig

Jag är väldigt facinerad av denna... cirkus. Jag har alltid varit måttligt förtjust i schlager, och har haft svårt att orientera mig i pop-svängen sedan jag lämnade tonåren. Som tur är så har jag på senare år fått möjlighet att återigen bredda min musiksmak och konstaterat att det finns ganska mycket musik att lyssna aktivt på. Dock anser jag mig fortfarande vara svårflirtad.

Därför har jag nog svårt för melodifestivalen i det format det är nu. Detta trotts att cirkusen fick min uppmärksamhet igen tack vara Lordi vinsten (ja, jag röstade!) som förutom hårdrockens inträde i melodifestivalen ledde till att några av våra vänner gifte sig, efter många år tillsammans och tre barn alstrade. Jag ska nog ta ett litet sidospår och berätta om detta innan jag fortsätter ralijera över melodifestivalen.

Hon tjadade om giftemål i mååånga år. Han som är halvfinne tröttnade till slut på att hon inte förstog ett nej, så han ändrade taktik. I stället blev hans standardsvar "Ja, jag gifter mig när Finland vinner melodifestivalen". Jag vet inte hur lång tid det gick mellan detta löfte och födelsen av Lordis bidrag, men det jag vet är att det nog skreks rätt bra från deras TVsoffa den dagen de vann. Hon skrek JA och han skrek NEJ. Och sommaren som följde närvarade vi vid deras bröllop. Så melodifestivalen kan vara skojig ibland.

Nåväl, det jag har svårt för är alla dessa deltävlingar. Jag menar, förr när de bara körde en vända så hade jag väldigt svårt att hitta mer än kanske tre låtar jag tyckte var bra. Och av dessa var det givetvis ingen som vann. Och nu för tiden är det fortfarande ungefär tre låtar som är bra, problemet är bara att man måste lyssna igenom typ 24 låtar (eller hur många är det), plus att man måste höra de halvbra en gång till. Och SEDAN är det strid på kniven om finalplatsen. Det känns mest som "The return for more money" av SVT. Och jag har tyvärr bidragit genom att lägga tre röster på H.E.A.T. Men de gick ju vidare så det var klart värt de telefonpengarna. Synd bara att man stöttar evenemanget.

För att inte tala om programlederskan. Jag har väldigt svårt för hennes vassa humor. Men jag tänker inte såga henne vid fotknölarna offentligt som andra bloggare gör (som om min blogg kan kallas offentlig... den här veckan kommer nog det här inlägget att läsas av max 60 personer. Mitt mest lästa inlägg om en bit kanelbulle är läst av strax över 700. Så det lär inte bli någon folkstorm kring det jag skriver). För jag har fått höra att jag helt enkelt inte tillhör målgruppen. Så det är fullt normalt att jag inte tycker hon är bra, för hon vänder sig till någon annan. Vem detta är vet jag inte, jag är bara glad att det inte är jag! Samtidigt som jag respekterar de som gillar henne - men jag vill gärna veta varför!

Skrivet av LindaLustlig, 2009-02-22 13:03