La Miró, vardagens medelpunkt...

Ena sekunden är allt bra, nästa sekund faller allt samman, upp och ner, blandat med hopp och förtvivlan... Det är otroligt jobbigt, jag vill detta så gärna, jag vill att allt ska gå bra och fungera direkt, men ngt jag verkligen har lärt mig är att man inte är klar för man är klar, folk ändrar sig hela tiden. Man kan inte lita på ord, man måste nog ha saker och ting på papper...

Nu kanske du undrar vad det är jag menar och svamlar om, jag säger bara hur svårt ska det vara att få en box till?!?! Från början var allt okej, frid och fröjd, tills allt bara ändrades, känns som jag har ringt till alla stall som finns i min omgivning! Har fått svar, både pos. och neg. men de positiva har ändrats till negativa... men nu är jag kanske på gång igen, nu hoppas jag att jag kan lita på orden och att just den här personen kan rädda min situation, jag hoppas på det och lever på hoppet!!! Vi ska höras om en timme eller ngt eftersom det var dålig teckning... fortsätt att hålla tummarna, jag behöver dem!!

Nu vet nog...

Känner inte för att skriva ngnting idag... kanske kommer ngt lite senare, så ha tålamod känner att jag inom en snar framtid kommer avslöja "min hemlighet" som kanske inte är så hemlig längre, rykten går fort.... Så kanske är det just detta jag skriver om i kväll... avslöjar bara en sak, att många har hållit tummarna hjälpte, idag kom jag ett steg närmare min dröm!!

Hörs kanske ikväll, ciao!

Vaknade av att telefonen ringde, kastade mig upp och stirrade runt, men hittade inte den trådlösa telefonen innan det sluta ringa, så typiskt! Såg på nummer upplysaren att det var pappsen, väntade ju på just detta samtalet och så missar jag det!! Ringde upp från nummer presentatören utan att direkt tänka mig för, och hamnar hos Kockumsväxel eller ngt sånt kom alltså inte direkt till pappas kontor... sa att jag ringt fel, haha och ringer till pappas mobiltelefon, men utan större framgång... men efter en liten stund ringer han hem igen och då hann jag svara! Och han var så elak, lurade mig med ett jätte elakt skämt, kändes som hjärtat hoppade ut och lämnade kroppen!!! Men samtalet hade gått bra och nu är det bara att hålla tummarna - så fortsätt att läsa, har du inte listat ut eller fått höra vad det är så får du kanske snart reda på det här, nu är det nära!! Min dröm kan bli till verklighet!!

Startade en maskintvätt och åkte bort till stallet, gick en sväng med Miro som var väldigt pigg för att gå på...

Började dagen med lite stalljobb, jag älskar verkligen när man får hoppa i ridkläderna direkt på morgonen, så börjar minsann en bra dag!!

Efter fikat var det dags att ta en tur, idag lite markarbete, hästapollen var pigg och glad idag och idag kändes det som jag kom till ridning och hittade mer och mer rätt knappar, känslan när man kan använda energin på rätt sätt är verkligen fantastisk!! Detta gjorde oss båda svettiga vill jag lova och vissa påstår att ridning inte är en sport, fel, fel, fel!!!

Fixade i ordning och packade allt inför clinicen i Flyinge med MMB!! Moa & co. kom tidigare än oss och dem passade en stol till min stora rumpa ;) Clinicen var riktigt bra, hur bra som helst och vilken hemfärd, vi har då aldrig tråkigt i hop ;P Vi stannade på EKO och shoppade loss lite, dock försöker jag med ngt nytt "hålla i pengarna" haha. Kan säga att det var svårt i Flyinges lilla affär!! På EKO köpte jag en "bra ha sak" det tycker jag att jag fick ;)

Tråkigt att läman lilla Karup, hade gärna stannat...

Alla vet inte var jag är men så här är det, vi ska ju på en clinic i morgon med MMB, denna är i Flyinge, inte så långt ifrån Karup där jag jobbade lite i sommras så jag passar helt enkelt på att besöka dem igen, så härligt att träffa alla igen!! Bulan och co. riktigt goa vänner!!

Orkar inte skriva så mkt, har ridit tre hästar idag och igår, lite små käningar i kroppen får jag villigt erkänna, men sist jag satt på en häst var ju i tisdags och då skrittade jag 30 min och travade 10 min, haha. Inte så mkt till ridning. Så nu ska jag sätta mig i massagestolen, sen packa ihop allt inför morgondagen, för i morgon möter jag upp Moa & co. på Flyinge och åker sedan med dem hem igen, men det känns dock som jag hade kunnat stanna ett tag till!!

Livet på Karup är härligt!

Jag har ju en iPhone ;)

I morse började jag mitt äventyr och jag kan knappt tro att jag gör det här!! Jag är så lycklig och nöjd med livet. Känns bra att vara här!! Nu är det dags att åka in till stor stan för att fika :)

Världens bästa Moa har tagit hand om Miro och jag har fått en rapport om att allt har gått bra, tur att jag har så bra vänner, som ställer upp och hjälp till, men jag får väl jobba igen det när jag kommer hem, haha

Tjingeling

På förmiddagen gjorde jag i ordning till Miro och så gick vi vår promenad. Har verkligen fasat för promenderna... den här gången måste han vara mer sansad, så därför får han nu lugnande preparat... kan säga att han gick helt perfekt hela turen, lugn, snäll och avslappnad =) Så det känns bra, i helgen lämnar jag över svarten till Moa och mamma, jag ska nämligen iväg på äventyr ;) Men jag tror de kommer klara det galant!! Så om det inte blir några nya blogg inlägg beror det på att jag i morgon lämnar lilla Blekinge, men jag kommer hem på måndag kväll igen! Men man vet ju inte om jag får tag i ngn dator så kika in ändå ;)

När hästarna var klara åkte Moa och jag mot pastabaren, handlad mat, dricka och godis och sedan bar det av mot Karlshamn för att se på hästhoppning. Som vanligt hade vi väldigt roligt, förstår inte hur vi tänker och får ihop saker och ting, haha! Vi såg många fina hästar, men det var väldigt många starter och det känns i kroppen vill jag lova. Det var även väldigt kallt, tror man måste vara...

har det varit idag!

Gick upp vid åtta, gjorde mig i ordning och åkte sen bort till Miro för att sällskapa honom lite, inte allt för roligt att ha boxvila. Men han har i alla fall sällskap inne så han behöver inte känna sig helt ensam. Därifrån åkte jag ner till Statiol (Undra om jag får + poäng av Caroline nu ;P)och inhandlade en liten lunch.

Åkte till Moa och parkerade på min lilla parkering där, traskade sedan in till sölkorven. I Moas hus bor ett stort märkligt djur, kolla in Paddan!!

Om du jämför henne med skon så förstår du nästan hur stor hon är!! Nu när det har blivit kallare ute har hon visst lämnat trädgården och flyttat in, hur cool som helst, fast måste villigt erkänna att jag tyckte hon var lite läskig i början ;P

Vi kom inte mer än utan för dörren förens hon var tvungen att springa in igen, hon hade glömt att borsta gaddarna, haha. När vi närmade oss busshållplatsen såg vi bussen komma, för tidigt! Så vi tog löpet, som tur var stod det en annan vid...