Ett försök till ett liv

Galet, galet, gaaaalet! Mitt liv är galet, och jag är galen. Allting bara är helt uppochner, och det blir bara sämra och sämra heeeela tiden, och jag kan inte göra någonting åt det, nej, ingenting alls, och jag vet ärligt talat inte varför. Det är inte så att jag är feg eller något sådant, utan det är att livet vill inte att jag ska ha det bra. Det vill att jag försvinner, att jag ska sluta andas, men så dum är jag inte. Jag lyssnar inte på andra just nu, bara på mig själv, på hjärtat, men det verkar inte vilja höra på mig.

Det finns ingen som verkligen bryr sig om mig, för alla tycker att jag är en mes, ja precis, en mes som inte klarar av någonting. Jag är en hopplös tjej som har förlorat sina framtidsplaner genom att dem som står mig nära har gjort mig förvirrad. Jag har gått vilse, men jag vill hitta den rätta vägen tillbaka. Så är det bara, jag är trött på att det jämt ska vara såhär, jag är trött på folk som lägger sig i, dem som inte vet hur det ligger till. Kan dem bara inte börja bry dig lite mer på en gång? Det skulle ju kännas bra, eller absolut inte. Ååh, jag vet inte vad jag ska göra, jag vet inte vad jag VILL göra. Jag vill få en knuff åt rätt håll bara, men det dröjer väl länge innan det händer.

Skrivet av JeanetteS, 2007-03-14 09:57