Hoppitossans galenskap
mossa växer i ensam het
Känner mig lite ensam så här i midsommartider. Även om det inte borde vara så. Jag har en stor familj att fira den med, eller? Det är tråkigt att bo hemma med den negativa luften som finns här just nu. Jag blir ganska less faktiskt.
En vecka har jag bott hemma nu, nästan. Jag längtar bort. Eller kanske inte det heller men det känns inte så kul just nu. Det känns ensamt och tomt. Vi är nog sånna, vi i den äldre syskonskaran. Vi har vänner, ett fåtal men de finns där. Dock lite väl utspridda. Ensamma kvällar börjar bli en vana. På gott eller ont har jag inte bestämt mig ännu för.
Det är många tankar som snurrar i huvudet. Jag vet inte riktigt ut eller in. Jag vet inte vart jag befinner mig i själen. Kroppen är där den är. Men själen? Ingen aning. Jag behöver nog lite själavård. Det känns inte som om jag får någon ro någonstans. Inte hemma i Roteberg. Inte på vallen. Inte ens på hästryggen.
Kanske behöver jag inte komma långt bort men ut. Man blir liksom fast när ingen rycker tag i en. Annat var det förr. Men tiderna förändras och alla med den.
Energin försvinner den med. Man blir liksom låg och rastlös.
Nä, jag stannar väl här tills det växer mossa på mig och sen far jag söderut igen.
Skrivet av Hoppitossan, 2009-06-18 22:16
Kommentera: