Esther & Nimbus

Igår kväll när jag satt på jobbet och hade fått rapport på en patient som skulle komma akut. Så fick jag en känsla av att jag skulle kolla mina mail, vet att jag är lite knäpp.

Hur som öppnade mailen och på första mailet står det tentamen.
Behöver jag säga att jag fick en klump i magen. Stängde snabbt ner och tittade runt på exp för att se om någon såg vad jag gjorde.

Rickard satt och mumlade något om schemat och jag sa lite snabbt att jag skulle kolla vårat lager på katetrar. Hur många gånger tror ni att jag gjort det tidigare?

Smög ut i kadrummet för om jag nu inte var godkänd så kunde jag stå där ute och böla och tycka synd om mig utan att någon skulle se.

Läste Grattis du är inte godkänd.
Va det var konstigt, säga grattis till någon som blivit kuggad. Läste en gång till och då såg jag att det stod Grattis du är godkänd.

Så himmla skönt detta behövde jag verkligen om jag hade behövt skriva om denna tentan så vet jag inte vad jag hade gjort. För den var så svår och det hade inte hjälpt...

Japp så var det. Igår var Esther och jag med flera träningskompisar i Rödeby och debuterade i lydnadsklass 1.

21 starter i den klassen vi fick nr 7 så vi fick platsläggning i brupp 2 de la 4 grupper. Det tycker jag var väldigt snällt gjort.
Nr 6 fick våra träningskompisar Birgitta och Anja en trygg och säker Tollare det kändes skönt, tyvärr fick nr 8 en Bordercollie som rest sig upp de sista 3 tävlingarna och gått fram till hunden brevid och muckat.

Jag försökte tänka possitiva tankar och stärka Lillan att detta är lätt som en plätt.
Men nästan direkt började BC att nosa och krypa nämre Esther och föraren börjar skrika åt hunden.
Jag försökte stärka mig och se gladut och skicka possitiv energi till Esther såg på henne att detta var jobbigt hon fick verkligen jobba med sig själv men hon låg.
Sedan började de två andra hundarna på kanten gny och yla, då fick Anja nog och satte sig upp bakåfram.
Jag vet inte varför men det blev förmycket för Esther som hittills var den ende som låg helt stilla och...

Det var ett tag sedan och det beror på att jag inte har kommit in på bloggis pga fel lösenord helt plötsligt.
Ja fråga inte hur det gick till men så är det.

Veckorna rullar på Esther och jag ligger i hård träning inför debuten på lydnadsplanen. Det är bara ett stort problem det går nämligen inte så bra för tillfället.
Men skam den som ger sig jag är ju inte en person som bryter vad jag sagt, och jag har ju sagt att vi skulle starta 1 innan midsommar.
men jag tror inte att vi når upp till målet som vi satte.

I onsdags så hade Roland Sjösten föreläsning på klubben om hundars mentalitet och det var suveränt bra. Snacka om kunskap.
Åter igen så får jag en massa griller i huvudet och analysera och analysera tills det inte finns något kvar.
Sedan trodde jag att Esther och jag skulle åka till Växjö och visa upp henne men i mitten på förra veckan när inget pm kommit så ringde jag.
Tydligen hade inte papprena kommit fram men pengarna var dragna från kontot, mycket konstigt.
Hursom ingen...

I fredags var vi i Karlskrona och tittade på eliten i Lydnad. Det var riktigt roligt att se alla "kändisarna" live.
Alla var superduktiga men jag förälskade mig i två ekipage. En yngre tjej som hade en utställningsgolden som hade så fin kontakt och var så korrekt och noggrann. Jag vet inte hur det gick men någon sa att hon precis blivit uppflyttad till elit.
De utstrålade glädje och det tycker jag är viktigt.
Extra roligt tycker jag att det är när det inte bara är Bc med.
Tyvärr ingen Aussie i eliten.

Men vi träffade Inga Lill som har Pegge och Musse. Musse och hon startade i ettan, tror det resulterade i ett andra pris.

Hursom så var det väldigt roligt för mig att träffa en Aussie igen. Musse tyckte jag var väldigt lik Esther i sättet, pigg och glad men lite känslig.
Inga Lill berättade att hon använde sele när hon cyklade med Musse för hon tyckte det var lättare.
Så jag var ju tvungen att prova när jag kom hem.
Det var mycket bättre, kopplade även kopplet i ringen så att det blev som en tömm...

I måndags var det avslutning på kursen.
Den var upplagd som en tävling med platsliggning och nummerdragning osv.

Vi fick nr 3.
Platsen var rena stress momentet Esther reste sig efter max 30 sek. Sedan var det kört.
Försökte gå iväg och börja om på nytt, peppa henne belöna osv. Hon kändes okej.
Men när det var våran tur så försvann min hund Esther och jag hade en annan i kopplet vet inte vad den hette men inte Esther iallafall.

När vi fick kritiken så var jag så besviken och värre blev det efteråt. Helt plötsligt hjälpte jag henne för lite . Jag som alltid fått så mycket kritik för att jag hjälper FÖR mycket.

Hursom jag var deppig och tävlingar känndes långt borta.

På tisdagen var det en reporter och hälsa på oss på agillityn och Esther visade upp sin rätta sida.
Hon gick som en klocka.
Karina hade byggt en bana med 14 hinder och jag ger mig skytton på att det var en klass 2 bana som hon tävlat på. För den var inte enkel.

Men lilla rödluvann susade igenom den som ingentig inklusive...

idag fyller våran lilla älskling Nimbus Bus 5 år.
Ja han heter Bus i efternam på papprena.
Han kom till oss lite oplanerat men vilken glädje han har gett oss.

Det var Martins mamma som tyckte att jag skulle ha en liten gullig hund, efter att jag hade fått ta bort min fina vita springare Hannah väldigt hastigt.
Ja jag blev djupt deprimerad och ville bara vara hemma. Från att tidigare lagt 4-6 h varje dag i stallet.

Martins mamma har själv en likadan hund som Nimbus till utseendet dock ej till temperamentet.
Han är förresten en helbror till Nimbus fast de är inte från samma kull.
Busis som han heter hade jag ofta med till stallet en otroligt snäll, pigg och lättlärd hund. Han var med ute när jag red och kunde lätt följa med på en runda både i skittt och galopp.
Både Martin och jag älskar ju även denna lilla hund.

Så Mona ringde till Busis "uppfödare" och frågade om de hade några valpar och självklart hade hon det. Det var ju då småhundarna var...

Det känns som om veckorna bara flyger förbi och jag inte hinner hälften av det jag vill.
Men det är väl så månaden Maj brukar se ut.

Idag har jag haft "studie dag" vilket ska innebära plugg men jag bytte ämne till hundträning.

Körde till klubben och där väntade Karina med flickorna sedan en tid tillbaka, jag var en 15 min försenad. Känns som om jag har blivit en tidsotimist på sista tiden. Usch vad jag tycker illa om personer som inte passar tider och nu är jag en sådan själv.

Sedan körde vi agillity för hela slanten. Framåt skick med matskål och en husse som placerade ut köttbullar samt gungbrädeträning.
Det gick bra, Esther börjar förstå vad jag menar och vad jag vill att hon ska göra. Med köttbullar löser vi det mesta.

Lille Nibbe fick även han köra samma, samt åka hiss på gungan.
Förhoppningsvis ska detta leda till att han är i rörelse hela tiden på gungan, alltså springer fram till kanten när gungan slår ner och inte blir stilla stående på mitten och väntar in att gungan slagit...

Efter att ha suttit halva natten vi datorn för att titta på andra Aussies Mh/resultat. Från olika sorters kennlar så måste jag erkänna att jag nog tolkade resultatet lite fel.

När jag jämför så är det riktigt bra på vissa punkter dock inte på skottet.
Ville bara säga att jag nog skulle läst på lite mera om vad som är typiskt för en Aussie. Dock tycker jag fortfarande att några siffror skulle varit lite annorlunda.

Men idag har det varit en ny dag.

Förmiddagen spenderades i trädgården och rensade rabatterna, mindre roligt men ett måste.
Eftermiddagen var vi på klubben och tränade agillity och lydnad. Det gick riktigt bra. Nu börjar ingångarna och possitionerna bli bättre, dock inte helt bra men vi är påväg.

Agillityn är inga problem vi går dock väldigt försiktigt framåt och hoppar endast på small och ibland medium höjd. Jag tycker att det är viktigt att de lär sig hoppar med rätt teknik samt att veta riktningen genom att titta på axlar och fötter.
Men idag märkte jag för första gången att...