Min blogg, där jag blandar humor och vardagsliv med omvärldsreflektioner och ordbajseri.
Min klon är snyggare än... har flyttat ihop med Skvallerbitchen.
(Jag dubbelpostar alla inlägg. Har alltså två likadana bloggar. Nejdå, inte bloggberoende alls. Men tänk om den ena ligger nere då? Va? Va? Den andra hittar ni här http://www.metrobloggen.se/diana)
(Ps: För att lämna en kommentar klicka på "visa hela" eller inläggsrubriken. När ni kommenterar, skriv hela bloggadressen så jag hittar er.)
Hur kan man i rimlighetens namn ens komma på idén att försöka döma en trettonåring (Som var elva då brottet begicks.) som en vuxen? Det är vad jag frågar mig. AB
Med en gummistrumpa på finskorna klarar man både slasksträngar och vattenpölar. De klassiska galoscherna har kommit åter i skohyllan.
Jag är säkert helt ute och snurrar, men har inte sett en käft med dessa anti-het-attiraljerna på fötterna. Inte en endaste gång faktiskt. Någonsin. Däremot så stod jag nere vid Östra Sjukhuset för ett par dagar sedan och inväntade min yngstadotter. Hon tog längre tid på sig än väntat och då jag läst ut dagens Metro och förbannat det faktum att jag inte hade några cigaretter att fördriva tiden med, så roade jag mig kungligt med att registrera förbipasserande. Vet ni vad jag kom fram till? Vill ni veta? Jo, att av 30 passerande så var 2 iklädda arbetskläder, typ blåställ fast bara byxorna. 1 var extremt överviktig och 2 var extremt underviktiga. 4 Var...
Visa hela (1 kommentar)
Har precis sett filmen "I rymden finns inga känslor" och tänker: Vart är kontentan? Varför ska alla svenska filmer sluta med en form av oambitiös cliffhanger? Och det helt utan fortsättning? Är detta Aspergers och om det är det så, är vissa medlemmar av min familj stora feta jävla simulanter? Jag ser det inte. Är det inte autism av en relativt svårartad grad som syftas på i filmen? Har jag fel? Om detta är den sjukdom som det sägs vara, så är dessa människor jävligt bra på att dölja de vardagliga problem som till synes uppstår. Min förvirring är total och frågan är om den som givit vissa människor denna diagnos är helt jävla rubbad.
För övrigt så var filmen i sig rätt så sympatisk. Om dock förenklad i både grunden och ytan.
Visa hela (0 kommentarer)
Samtal med sonen.
Son: Vad kollar du? (Retorisk fråga.) Supernatural eller?
Jag: Jupp.
Son: Megavideo ja. Hmm, du vet man får ju bara kolla 72 minuter.
Jag: Ahh.
Son: Vet du hur man kan komma förbi det och kolla längre?
Jag: Nää.
Son: Buffra hela och ställ sedan in "arbeta offline".
Jag: Smart.
Son: Jupp och det är ingen trollscience heller.
Jag: Flashback eller?
Son: 4 chan.
Visa hela (0 kommentarer)
Jag håller på att gå igenom alla avsnitt av Supernatural och har gjort det ett tag. Är på säsong 3, avsnitt 13 nu.
Som vissa vet så har jag lånat en sådan där knata-i-trappa-mojäng och det är ju himla käckt att knata på den samtidigt som man kollar serier eller hur? Visst är det? Tyckte jag med.
Har använt den några gånger per dag, i ett par veckor. Fem minuter här och fem där typ.
En hel kvart knatade jag på här nu och kände mig hemskt duktig när den indikerade 1000 brända kalorier. Sedan svullnade båda knäna, vänster fot, vänster höft och av någon jävligt skum anledning fingrarna. Fibro is the shit och jag funkar nog bäst i väldigt små portioner överhuvudtaget.
Fast imorgon ska jag fan ge mig på det igen. (Om jag kommer ur sängen vill säga *host*)
Visa hela (0 kommentarer)
Vid 00.59 så började benen att krypa. Vid 00.39 ställde jag mig på trappmaskinen. Hann bränna 25 kalorier innan tiden tog slut.
Kolla in här
Visa hela (0 kommentarer)
Visa hela (0 kommentarer)
Kolla in den här top notchiga armén istället. Så nytt. Så innovativt. Så här och nu. Ja, om man inte bor i Göteborg förstås och bara har små halkiga snöfläckar här och där, men jag är inte bitter.

Visa hela (0 kommentarer)
Det slog mig plötsligt idag hur det kommer sig att vissa människor helt random hemfaller åt självmordsbomberi. Det bara kom som en gnistrande insikt. Frustration. Det är klart att det är frustration.

Visa hela (0 kommentarer)







