Älskade Kaos... - the anatomy of melancholia-

jag tror inte på system, att världen skulle vara rättvis eller att alla får samma chans till lycka.

jag lever i en kaosteori, med Gud som enda hållpunkt.

Green world, love the chloroform
Front porch in the thunderstorm
Controlled chaos, confused energy

Stop reading the weather charts
Stop counting the playing cards
There's no system, there's no guarantees

That the love you feel and carry inside
Can be passed
But you try, I know you do, you still talk
To your plants
Ask how are you getting on alone?

//Danny Callahan by Conor Oberst.

Mitt liv är kaos. Kanske tillsynes välorganiserat, med man, studier och lägenhet. Men inuti är det alltid mer eller mindre kaos.

I år och åter år har jag jobbar med att försöka motverka mitt inre kaos med yttre ordning. Moraliska regler, städat hem och tydliga relationer. Det har inte fungerat.

Nu ska jag försöka omfamna kaoset. Inte säga att det alltid är toppen, men försöka finna den ro som faktiskt finns i det. Som finns i hyperkreativiteten, i en abnormal viljestyrka och en drömmares hjärna. Försöka acceptera att det aldrig blir som för alla andra. Det lugn och ro som de pratar om kan jag aldrig få. Den ordning de har på saker och ting kan jag aldrig åstakomma. Och det är okej.

Just nu är det två veckor till tenta, jag är gravidtrött, gravidillamående av och till och gravidfebrig, lägenheten ser ut som ett litet kaos och är i en total tunnelseendefas. Jag ser verkligen bara en sak i taget, och kan inte släppa den saken ur tankarna. Vill vill vill.

Får sjukt många intryck och vill ta del av...

Igår skulle jag och Nina haft en mysdag. En sådan med film, prat, mat, pyssel och musik. Dock lyckades vi inte riktigt, vi fick istället en "fullfart" dag.

Det blir lätt så när man får ett infall. Istället för att slå oss ner i soffan så kastade vi på oss ytterkläderna, sprang till bussen, åkte ut till Slavsta för att spana in inredning, second hand och färger. Det var för oss båda en helt ny secondhandbutik, Helping Hands. Och VILKEN butik det var sedan...! En stor, luftig lokal alldeles full av fynd. En helt annan prissättning än Myrorna, och ett helt annat sortiment. Till och med jag, som i regel skyr hushållssaker som pesten, stod förtrollad vid hyllorna för porslin. Rent och skärt 40-tal. Underbart, ljuvligt och billigt! Lyckades tackochlov hålla mig från att shoppa någonting där. Vårat kök är för litet redan som det är...

Dock hittades en HEL del annat... Plus lite fikande, pratande, drickande av gratis (!) varm choklad och snattande av gratispepparkakor på färgaffären. På det hela en...

En sådan där morgon där det var otroligt svårt att vakna. Men efter att ha fyndat en ny marsvinsbur (lyxskyskrapa, två våningar i glas...!) och fått igång tvätt och handling så vaknade jag äntligen till.

Nu ska pluggandet komma igång, efter en liten fikapaus med kanelbullar (ånej, inte hembakade, ICAbakade...). Ville först bara skriva några rader.

Igår skrev jag om människor, och hur svårt det är att förstå dem. Jag låg och tänkte på varför innan jag gick upp imorse. Troligen är det för att det är så svårt att veta hur människor vill bli bekräftade. På något sätt så vill de flesta bli speglade i andra människor, och ibland är det svårare än annars att förstå vad man själv ska göra.

Vissa människor ber ständigt om bekräftelse på det som de gör. Frågar vad man tycker om nya kläder, om deras arbete, om det de skriver, och att titta på saker de gjort, lyssna på saker de sagt och berömma saker som de valt.

Jag är kass på det. I alla fall om folk hela tiden frågar mig. Jag vill så gärna säga någonting...

Enda gången som jag verkligen kan hantera människor är när jag är i min yrkesroll. Då känner jag mig trygg och säker, för då har jag en uppgift. När jag träffar människor på fritiden är det helt annorlunda. Då kan jag ju inte gärna prata om hur deras urinmängd varit, hur stark smärtan är eller sätta en nål lite här och var. Alltså vet jag inte riktigt vad jag ska säga.

Det är inte det att jag inte har något att säga, för det har jag. Men ingenting direkt lämpligt för kallprat.

Kanske är det därför som galningar söker sig till andra galningar. För att vi förstår varandras ointresse för väder, vind och helgens händelser. För att vi hellre är tysta än pratar om saker som inte intresserar oss. För att vi kan säga till varandra att den andres intresseprat faktiskt är helt absurt. För att det är helt okej att sitta och göra någonting helt annat medan man lyssnar. För att ögonkontakt inte är nödvändig. Den bevisar ingenting.

Det är inte något som har att göra med människoförakt. Bara totalt främlingsskap.

Då var man placerad. I sex veckor från och med den 24e februari kommer jag att finnas som praktiserande sjuksköterska på njurmedicinska avdelningen på Akademiska sjukhuset.

Hoppas för din skull att jag slipper se dig där, själv kommer jag dock att njuta av att få pröva mina små sjuksyrrevingar och ha två egna patienter.

Nu dags att läsa på om njurar, magtarmkanalen och levern igen för att vara i högform och åtminstone veta vart de aktuella organen sitter inför praktiken!

Lycka.

Idag skiner solen så där farligt varmt och jag är på topphumör. Hemma efter en riktigt inspirerande föreläsning (infektionssjukdomar) och mätt efter att ha unnat mig att äta ute. Nu ska jag äntligen ta tag i att descinfektera mina små husdjur, det vill säga storstäda i deras små bon, samt att läsa på allt som jag kan tänkas behöva kunna inför onsdagens kliniska träning i att sätta PVK, alltså en sådan där nål som man har på handryggen eller liknande när man är inlagd på sjukhus. Därefter blir det lite förkovring i olika antibiotikasorter.

Helgen har varit den mest aktiva på flera månader. Har varit med Uppsalapäronen och haft en heldag med fixande i lägenheten, soffköp (!) och massa annat donande, när vi var klara vid fem så somnade jag som en sten i sängen... Om en månad cirka gurka så har vi alltså en soffa (som inte kommer från grovsoprummet (men inget ont om grovsop....!). Som vanligt kan jag inte förstå varför saker aldrig kan ske direkt. När jag väl bestämt mig.

Igår gick jag och Bayra vilse på...