Älskade Kaos... - the anatomy of melancholia-

Jag har varit lite på gränsen till att hamna i depression ett tag nu. Eller, jag har varit i förstadiet.

Det stadiet som utmärks av att jag räknar timmarna tills jag får vara ensam, inte har plikter och bara kan försvinna in i mig själv. Det stadiet då ingenting är lika kul som förut, förutom korta ögonblick med Leo. Det stadiet då mitt jobb, som jag älskar, blir en kamp där min uthållighet är mitt enda vapen och då jag låser in mig på personaltoaletten med huvudet mot knäna och bara andas för att orka.

Och nu. Sedan måndag morgon är jag färdig med arbetet. Men, inte bara det. Sedan helgen har Leoniden sovit absurt länge på morgonarna. Emil har varit ledig och Leoniden har blivit allt gladare efter helgens kinktävling. Jag har fått träffa Nina och William (och sett nya lägenheten), gänget från gymnasiet (Elvis hemma igen efter 10 månader utomlands, plus dricka vin och äta snordyr chokladdessert på uteservering), Peggy (spela Ticket to Ride med honom och Emil) och mina älskade päron (bara se Leo lysa upp och njuta av fyra personers uppmärksamhet, och själv få kramar och få känna sig som... en dotter).

Ledig, utsövd, med tid för älskade och vänner och med en mycket gladare Leonid blev också jag lättare till sinnes, och har idag bara räknat timmarna en gång. Rekord för de senaste tre veckorna!

Detta styrker min teori. Tid är den allra bästa boten mot en del av mina depressiva perioder. Tid att bara kunna slappna av. Inte så att det är säkert att allt vänder nu eller att alla episoder går att fixa eller förebygga, bara så att det är härligt att inte känna press och att kunna vara spontan.

Det är då jag inser att jag menar vad jag säger i konversationer med mina patienter, då jag alltid återkommer till tanken om att försöka skapa sig ett liv "som gör en mer frisk istället för mer sjuk". Om man kan välja att leva efter sina förutsättningar kan en del av den psykiska ohälsan taggas av.

Och tid.

"You'll be free child, once you have died
From the shackles of language and measurable time"
(Bright Eyes).

Skrivet av älskadekaos, 2010-08-11 23:21